Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ulfeld, Ebbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulfelj», Elbe. G9
uppgifter om sitt fädernesland Wbitelocke antecknat i sin
Dagbok s. [»08 följ. Om så är, så finns ej rum för tvifvel,
att ju svågrarne ocb fränderne Ulfeld, som vid samma tid
begåfvo sig till Sverige, tiggde i c» påse. Sannolikt sköt
G. U. den i politiskt hänseende mindre bemärkte E. U.
framför sig, så att ban måste säga det C. U. blygdes att
framföra. Märkligt är att E. U:ds obligationer å ’8020 Rdr till
C. U. äro, med undantag af en odaterad, utgifne före lGöf.
Sannolikt ansåg G. U. derefter onyttigt, att taga obligation
af den derangerade; men nog fick G. U. underhålla sin
com-pagnon i detta sista försök i Skandinaviens historia, att cn
adelsman, som ansåg sig förolämpad, förklarade sin Kung
och sitt fädernesland öppet krig, liksom fordom
Axelssö-nerne, — detta vansinniga steg, som icke kunde annat an
påskynda 1660 i Danmark och 1680 i Sverige.
Den med Whitelocke samtalande Dansken måste bikta
sig inför puritanen och denna bigt häntyder till aristokratens
rätt att förderfva sitt fädernesland, då ban missnöjd lemnat
dess botten. Då Svenskarne dröjde att ingå förbund med
Herrar Ulfeld till Danmarks ruin, söktes förbund i samma
afsigt med Englands ProteCtor, hvars Ambassadeur
underrättades, huru Norge och Seland bäst skulle kunna af
England eröfras, hvarigenom Öresundstullen låge i Englands
hand. På Wh:s puritanska fråga: huru kan J som infödd
Dansk ega ett fredadt samvete, då J upptäcker sä mänga
för edert land skadeliga omständigheter, svarade den Danske
cavallieren: Jag tycker mig ej härmed förråda mitt
fädernesland, ehuru jag dertill kunde ega fullt skäl, dä jag är
landsflyktig, och tycker att det snarare är mitt fädernesland,
der jag andas säkert, än der jag är född. Jag inbillar mig
dessutom göra Danmark en tjenst, om jag kunde fria det
frän det tyranni, hvarunder det lider och lägga det i
Pro-tectorns hand, hvarigenom der blefve ett fritt regeringssätt.
— Se här liberalismens patriotism pä fula sidan!
(Källor) Winslows personalier öfver E. ü. — Rotlies Brnve Danske Maends og
Qvinders Beröm. Eftermäle. — De Hofmans histor. Efterretninger om velförtiente
Danske Adelsmænd. — Vita Eleonors Christina, mscpt i Köpenhamn. — 1’lfelds
Lcvnet. — Caroli Ogerii Iter Danicum, Sveciclim etc. — Comte ]VUlfcld, af
Rousseau de la Valette — Holberg» Danske Hist. — Archenholti — Cbanut. — Fryxells
Berättelser och Handlingar. — Barfods Märkvärdigheter. — Danske Magasin I. —
Nyt Danske Magasin IV B. — Slanges Kon. Christian IV:s historie, forbedred af
Hans Gram. — C, G. Mengels Lcbensbesrhr. Eleonora Christina, Greftnn von
Cl-feld 1757. — Urkunder på Börringe kloster, enligt meddelande af Akad. Adj. och
Bidd. Ernst Rietz. — Bref af E Ulfetd i De la Gard. Saml. i Lund. — Molbechs
Nord. Tidskr. VII. — Bist. Tidskr. III. K. — Nyt hist. Tidskr. III. 1>
— N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
