Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Ulfsparre, Erik Georg - Ullberg, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
U L L B E R G , Jonas.
Jöran Måns U., Ryttmästare g. m. Ch. S. Steuch. Efter de
vanliga första befordringarna på militära banan, R. S. O.
Major och Öfveradjutant 1808, Öfverste-Lieut. 1809,
Öfverste 1811. Bivistade fälttagen i Tyskland, Holstein och
Brabant 1813 — 14. Ilidd. af Kejs. Ryska St. Annæ-Orden
och Kongl. Prcuss. Meriter-Orden. C. S. O. 1819 samt med
Stora Korset 1841. Chef för l:a Infanteri-Brigaden 1826.
Är Sveriges för närvarande äldste General-Major i tjenst.
Gift med Ebba Charlotta Uägerflycht, död d. 21 Apr.
1844.
(K Ml or: Rolhliebs och Kröningsvärda Matriklar.) — N.
ULL BER G, JONAS.
Född d. 9 Mars 1767. Studerade i Upsala, der han
slutligen blef Juris Licentiat samt J. U. Doctor 1818.
Började sin tjenstemannabana i Svea Hofrätt. Var Actor i
processen emot Juntan i Upsala (jfr XIV. 265). Vann redan
tidigt anseende såsom skicklig rättslärd. Såsom Borgmästare
i Sundsvall blef ban riksdagsman 1809 och bevistade sedan
alla riksdagarne till och med 1833. Med stigande rykte
såsom redigt hufvud och duglig embetsmän utsågs ban 1812
af Just.-Ombudsmannen Mannerheim att vara dennes
Sekreterare och fortfor i utöfningen af denna befattning ända till
1850. Härmed förenade han äfven sedan 1825 den af
Just.-Ombudsmannens Suppleant, hvilket förtroende han bibehöll
ända till 1854. År 1850 blef ban en af Rikets Ständers
Comiterade för tryckfrihetens vård.
Hans egenskap af en slags controllant öfver regeringens
embetsmän skadade emellertid ingalunda bans anseende hos
regeringen, hvilken i honom fann en lika skicklig som nitisk
tjenare. Den gaf honom ett utmärkt prof på sitt förtroende,
då den utnämnde honom till Borgareståndets Talman 1828
—50 och 1834—55 till Justitie-Borgmästare i Stockholm,
till Lagman samt till R. N. O. och C. W. O. Han skulle
sannolikt erhållit samma förtroende vid 1840 års riksdag,
om han kunnet förmås att åtaga sig
riksdagsmannabefattnin-gen, hvartill han enhälligt kallades; men han undanbad
6ig detta förtroende, sägande i sin vanliga skämtsamma ton:
"J minnens, mine herrar, hvilket bråk vi förra riksdagen
bade med 72-an (förändringen af §. 72 R.F.); nu har jag
en värre 72 att dras med, nemligen mina 72 år."
Men hvad U. icke afsade sig, var befattningen såsom
Borgareståndets Fullmäktig i Riksgälds-Contoret. Han ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
