Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wachtmeister, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wachtmeister, Carl lians.
lit
Calmare län, Oland ock Bicking Hr fläns IV. Han födde*
d. 24 Dec. 1041. Sändes 1061, då studierna slutats, jemte
brödren Axel, till främmande länder. Genom Tyskland ocb
Schweitz foro de till Venedig och Rom, der de dröjde
öfver ett àr, egande fritt tillträde till Drottn. Christinas hof/
hvarunder de på Drottningens bekostnad fingo lära "alla
Ridderliga exercitier." Hans W. undanbad sig dock hennes
kallelse till Hammarherre. Sedan bröderne besökt Neapel
och Savoyen, togo de vägen till Paris, der åtminstone llans
W. qvarblef in på andra aret. Kortare dröjde ban i
Holland, men i England ingick ban i tjenst hos K. Carl II,
såsom Volontaire på flottan bevistande alla de derpå följande
drabbningar, deribland det stora sjöslaget, soin varade tre
dagar i Juni 1666. Då nu freden syntes genom congressen
i Breda närma sig mellan England och Nederland, men
Sverige fått krig i "det Brebmiska", skyndade Frih. W. till
svenska arméen under fältherren Gr. C. G. Wrangel, der
han antogs straxt som Capit.-Lieutenant vid Öfverste Wolm.
Wrangels reg:te. Hemkommen vid krigets och årets slut
1666 blef ban Kammarherre hos Konungen och vann
synnerligt insteg hos den unge Konungen. I det krig, som
utbrast 1673, anhöll W. att få tjena vid Sjöstaten. Härom
yttrar hans vedersakare i Les Auecdotes de Snède: "W.
hade befälet öfver den eländiga resten af svenska flottan
och uträttade ej heller annat, än förlorade några skepp.
Emellertid sades han doek vara den, som skulle hafva den
äran att sätta flottan i godt stånd och i denna afsigt fick
han titel af Amiral." Han förde som Amiral-Lieutenant
eller v. Amiral, dertill utnämnd d. 24 Jan. 1676,
örlogsskeppet Venus, som hade om bord 408 man med 62
kanoner, i 4:de Escadern. Det heter i Gyllengranats
Sjökrigshistoria, att Amiralerne Uggla och Wachtmeister jemte Hans
Clerck och Horn hade någon framgång mot en del danska
skepp, som fått lofven af de svenska, då Amiral Creutz,
Öfverbefälhafvare!!, fick se sin son, en Major C., i fara för
en dansk brännare, hvarvid ban brassade sitt förmärssegel
hak i alvaktan pä utgången. Den öfriga flottan nödgades nu
följa Chefens manöver, hvarigenom de nämndes fördel
afbröts. Det var en n.o. vind vid Ölands kust, som
sprängde stormärsråerne pä Venus. Då danske Amiralen Rothstein
i Dec. intagit Carlshamn och Christianopel var det H. W.,
biträdd af brödren Axel, som återtog dessa fästningar, och
återbragte bela Bicking under svenskt välde, dervid han,
liksom Måns Stenbock, eröfrande Skåne, mest halp sig ge-
oiocn. lei. XIX.
7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
