Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Wachtmeister, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Wachtmeister, Gustaf. ||J»
tade pä eft annat, eller försvar bakom /Sn*). Nu hade man
emot sig, utom den allt belierrskande höjden, en smal bro
och spången, svåra att komma öfver och hindersamma, när
det spridda, i full fäktning begripna folket skulle samla sig
att gà öfver dem tillbaka.
Emellertid stridde Svenskarne som lejon: både befäl och
manskap gjorde de häftigaste bemödanden att öfverväldiga
den nästan en fästning liknande höjden. Tre gånger
stormades den och hade säkerligen blifvit tagen och behållen,
om Kyssarne ej i hast fått fram sitt artilleri, hvaraf en
12-pundig kanon beströk vägen och spridde död bland de
anstormande och kastkropparne skickade sina bomber åt
längre hållen. Då tvenne bataljoner skulle från sidan söka
bemäktiga sig det och öfverflygla, tilltygadcs de illa; en miste
halfva sin styrka, med höll sig dock tills ätertåget
befalldes. Sjelf satt Generalen länge, trotsande faran och
uppmuntrande de sina, i full uniform till häst i branten, der
kulorna rispade upp marken ikring och betäckte honom med
stoft och grus. (En 6-pundig kanon som framfördes, kom
så nära in i stridslinien, att folket råkade i handgemäng
med fienden och förställarn blef borttagen, och sjelfva
stycket var i fara, då endast Lagerbring med några officerare
stodo derikring; men genom ett bajonettanfall af
Söderman-ländningarne under Gr. Wrangel frälstes de och återvanns
förställarn).
Men K. hade ock att kämpa för: det gällde hans, hans
Generalers och armées räddning: hela äran från ett lyckligt
fälttåg stod på spel för Finnarnes besegrare: ty allmänna
*) Kunnige personer, och de som ej äro intagne af falskt partinit,
måga dock betänka hvad af ingen berättare, sora klandrat stridens
hållande mot höjden blifvit anmärkt, och af alla andra som skrifvit
öfver ämnet också bortglömts, nemligen: I fall W. hållit sig på
andra sidan ån, skulle ju K. kunnat, — enär ban hade höjden inne och
var försedd med ett större antal gröfre kanoner, då XV. deremot, för
den häftiga frammarschens skull, blott fått 6-pundiga med sig, —
på södra stranden tränga sig fram till Pålsbölevägen, på hvilken ett
detachement Svenskar dagen förut anländt till Säfwar och ett afgick
tillbaka på e. m. d. 19. Det hade visserligen kostat K. något, men
att forcera sig fram under kanoneld, är icke något ovanligt — och
om det lyckats, ocb han med sina samlade marschfärdiga trupper
möjligen hunnit före till Pålsböle eller Djekneboda (hvilket isynnerhet
säkerligen gått för sig, om en del af hären blifvit qvarlemnad att
något sysselsätta AV. vid Säfwar) samt således afskurit Svenskarne
från Ratan, hvilket rop hade då ej upphäfts öfver W.l För att
afgöra något i denna fråga, måste man dock noga känna ställenas
belägenhet ocb afstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
