Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Wachtmeister, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
W a c n t si b i s t o n , Gustaf.
noin Återvägen, och härtill bådo ingen särdeles stor
local-kännedom bebüfts. Vid frammarschen gafs föga tillfälle till
orternas undersökande, dä man derunder dref fienden
framför sig och hade Umeås besättande i tankarne. På återtåget
igen var natten åkommen vid anländandet till Djekneboda,
och W. måste väl således haft rätt i att litat på sina
Fält-mätniugs-officerares uppgifter. Dessntom var W. vid
besättandet af passet ej säker om arméens rygg och för
artilleriet, då ingen kunskap vunnits om den styrka, fienden
hade norr ut, men ban möjligtvis kunnat sätta Svenskarne
mellan tvenne eldar, helst om det åt Bygdeå afsända reg:te
blifvit undanrifvet. (Detta synes af W:s första rapport).
Slutligen, och tillsammans med dessa omständigheter,
när företaget pä Umeå och Ryssarnes afstängande derstädes
misslyckats och man med stor förlust vid Säfwar erfarit li:s
förtviflade beslut och starka öfvermakt, hvilken ej blifvit
delad genom den möjligen beräknade, men ej inträffade
ankomsten af Wredes *) här, så hade det varit oklokt
handladt, att efter en sådan erfarenhet ytterligare sätta en
betydlig del af den nu så svårt medfarna och uttröttade
arméen pä spel, eller vid en högst osäker utgång låta dess
under Sveriges dåvarande uttömda tillstånd mer än annars
dyrbara blod forspillas, då beräknas kunde, att ungefärligen
samma följd, fiendens aflägsnande ur landet, skulle uppnäs
utan detta offer**). Denna åsigt och beräkning, som
gillades af Öfver-Amiralen sedermera, rättvisades också af K:a
handlingssätt, fast ban ej, 6åsom väntadt var, genast begaf
eig bort.
*) lian kunde ej heller af ofvan anförda skäl hinna att hänga sig
fast i Kyssarnes rygg, — och fick äfven sin del af det orättvis»
klandret för expeditionens utgång. Iluru säkre Ryssarne ansågo sig för
bonom, bevisas bäst deraf, att de icke engång förstörde, utan endast
omsvängde bron till Umeå, dit han ock ej kom in förr än d. 23 Aug.
**) Lagerbring framhåller bland annat denna punkt: "Följden af
en fortsatt strid vid D. hade förmodligen blifvit, att fienden förlorat,
utom döde och blcsserade, ett större antal fångar, kanske äfven
några kanoner; men att K., med vida öfverlägsen styrka, slutligen
skulle slå sig igenom, om äfven med förlust af större delen af sin
armée, var troligt. Man stormar oeh intager förskansade positioner;
bär var om dylikt ingen fråga, utan K. kunde, med hela sin
concentrerade styrka verkställa genombrytningen å det ställe han dertill
ansåg lämpligast, då svenska arméen skulle, mera delad, vara färdig
emotstå fienden å hvilken punkt hufvudaiifaliet gjordes; ej heller
behöfde K. befara att blifva efter genombrytningen häftigt förföljd, då
intet cavalleri fanns vid DV:s corps. Frågan blifver då, om svenska
arméens högste Befälhafvare hade orätt att, vid slikt förhållande, icke
vilja ytterligare uppoffra kanske fjerdedelen af sin återstående här."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
