Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Wachtmeister, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WicniuinitR, Axel 157
omkommo. Sedan de svenske i tre timmar uthärdat en
beständig eld från skansen vid Carlshamn och två der utanför
liggande danska örlogsskepp, nödgades de draga sig tillbaka.
De voro om aftonen d. 15 Febr. redan i marsch mot
fienden i Östra härad, straxt belägrande Christianopel (ej, som
Gezelius skrifver, Adrianopel), dit R.R. Joh. Gyllenstjerna
kom äfven i spetsen för en hop smålandska bönder. Efter
tio dagars belägring blef fästningen intagen. Sjuttio i
fästningen varande Snapphanar steglades, men Commendant ocb
officerare handterades som ärliga fångar. Fästningen
ned-bröts i grund. Nu drogo bröderne W. mot Carlsbamn. I
Asarum möttes danska öfversten Aderkas, utsänd från
danska befälhafvaren Meerheim i Christianstad, förande med sig
400 dragoner, 800 soldater och en stor hop snapphanar.
Ax. W. tog i bast med sig 20 ryttare, som knapt ett
ögonblick fått hvila efter marschen från Cbristianopel, mötte
fienden i mörkret och uppehöll honom med ett modigt
fäktan-de, till dess Hans W. hunnit församla det öfriga
krigsfolket, 480 man. Nu förjagades Aderkas och hans folk
stupade eller fångades. De segrande belägrade derpå
Carlsbamn, planterade de från Christianopel medförda, till
största delen der eröfrade, mörsare och kanoner på
Hinseber-get, skansen besköts ock danska befälhafvaren capitulerade
d. 9 Mars. Särdeles verksamt befordrades denna utgång af
’’Kalmare kittan", en stor mörsure, som förut bidragit till
Christianopels eröfring. En Öfverste C. G. Skytte tvingade
efter Carlshamns eröfring den poet att äta upp sin visa,
hvilken förra gängen gjort en smädevisa öfver den förlust, som
här drabbat Sk., då han blef ledd mot den sågade vaken.
Bleking, nu. eröfradt af Wachtmeistrarne, har sedan den
dagen aldrig varit skildt från Sverige. Ax. W. b!ef derpå
Gen.-Major. Kallades som sådan till K. Råd d. 7 Juni 1093,
dà ban s. d. blef Grefve, introducerad s. å. {M 59). Skrefs
till Mälsåker. Fältmarskalk d. 12 Juli s. å. President i
Krigs-Collegium d. 15 April 1697. Död i Stockholm d. 24
Juli 1099.
Axel synes laggt sig vida mer i det politiska än
brödren Hans. I de bekanta memoirerne i Handl. rör. Skand.
Hist. IX. s. 140 yttras att den stojande Axel W. var
liksom brödren H. elev af Joh. Gyllenstjerna, hvilka tre gingo
af slägthat i högsta grad på reductions effeetuerände och
derföre ville öka konungamakten till souverainetet, men att de
två, som öfverlefde utvecklingen af idéen, blefvo mycket
missnöjde med sakerna, hvilka kommo att gå igot förmodan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
