Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadström, Carl Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J40 WabstböM, Carl Bernhard.
på ett ännu grymmare sätt, än då handeln var en fri
rörelse, torterar Negrerne ocb befläckar menskligheten,
uppmanande regenter och folk att bebjerta ställningen och
uttänka huru det onda skulle kunna fullt afhjelpas. Oss
synes, som Wadströins tanke är den rigtigaste — utdragande
af en colonisationskedja utåt afrikanska kusten. Hade allt
det de armerade flottor kostat, hvilka England utsändt mot
dem som redan fått sina offer om bord, användts på
engelska colönier å denna kust, och andra stater uppmanats till
dylik colonisation, i stället för det nationalhögmodet så
upprörande underkastandet af engelsk visitationsrätt, månne det
ej nu varit de christna stater, som förkasta slafhandeln,
möjligt att på afrikanska kusten bättre förhindra den
skamliga handeln, än det kunnat ske pä Oceanen, då kusten ännu
är så eröfrad af christendom och cbristlig civilisation?
Om en mängd större ocb smärre missiousstationer
sammanbinda coloni-anläggningar, der hvar stat har sina
sträckor att svara för, skulle det ej bli möjligt att få en
kustbefattning, hvilken såsomen frivillig strandpostering förhindrar
den vanärande kustmarknaden? Ma denna Wadströms tanke
bli Sveriges lifstanke i det vigtiga ämnet! Vi ha nu ett
missionssallskap, som utan tvifvel skall förse med behöfliga
missionärer de svenska colonier, hvilka här skulle knnna
anläggas. Redan 500 år fore Christus förstod det
öfverbe-folkade Carthago att hellre på denna kust utplantera
nybyggen, än bålla gatubataljer med orolige. Här på afrikanska
kusten kunde var nya tids Socialister och Commnnister fä
fritt pröfva sina förslagsmeningar. Som de ju alla äro
frihetsvänner skulle alla säkert blifva slafhandclns fiender,
vaksamme ocb verksamme. Komme dertill en sådan anda
hos de icke slafhandlande folken att de uppsade
handelsförbindelsen med dem, som ännu nyttjade slafvar vid sina
arbeten, säkerligen skulle vinsten af fria arbetare bli större
än af slafvar och tvinga sjelfva egennyttan att bli slaffiende.
Men nog få vi vänta länge förrän dylika drag kunna
upptecknas i häfderne.
Om Wadströms och Wilberforces lifsvärf således ännu
ej burit de frukter man väntat af så grundad öfvertygelse,
så ihärdigt nit, böra vi ej misströsta, att målet på någon
väg skall hinnas. Nicandcrs utrop till W. är dock redan
en sanning:
Klart ditt namn skall stråla fram bland alla»
Ocb i Minnets häfder skall du kallas
Sveriges Howard — mer än bau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
