Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Wahlenberg, Göran. 172
ligast äro de mest att likna vid radiklcrnas bildning under
stecklingsgörandet, hvartill ocksä fordras ljusets af hållande.
Kanske att sjelfva den fordom sä mycket värderade
purpurfärgen bildas under dylika förhållanden. I alla fall synes
den stora vikens sidor emellan Lofodden och fasta landet
voro särdeles gynnande för Floridcarum växt hade genom
den lugning som derigenom åstadkommes och den ström
eller näringstillförsel som uppstår."
"Vid vårens annalkande flyttades hufvudslationen till Dale
i Sörfalebotten och derifrån öfver Salteidct till det sköna
Salten och genom den aldraskönaste Saltcns vattenbygd uppåt
Sulitelmas sydligare nejder och sidor. Sal t ens
Vattenbygd med den betydelsefulla Skörstugan till medelpunkt är
troligen den skönaste af alla dylika vattenbygder, som
finnas inom de flesta större fjorder i landet, och torde således
väl förtjena en särskild uppmärksamhet. Att den är analog
med Alpernas sjötrakter nedom dem, derom är väl icke
minsta tvifvel, men buru stor olikheten isynnerhet till hela
ve-getations-charakteren är, detta är högst märkligt. Då
Alpernas infraalpinska sjöar vanligen omgifvas af bokskog med
sitt förnäma lageraktiga utseende, så äro de lappska
infra-och subalpinska sjöarne så till sägande inbäddade i sin egna
fjällbjörkskog, som isynnerhet såsom nu bar en makalös
liflig grönska och en kanske än makalösare lifgifvande
vällukt, sä alt man deri väl efter den långa vinteru ma
upplefva till ett alldeles nytt lif. Isynnerhet må cn förundran
blifva lika stor som njutningen, då man först om våren på
vissa bergsidor får se dc så lifligt grönskande björkarnc med
sina stammar stående i den hvita snön, liksom bade de
e-thern både öfver och under sig, om icke annars den om
sommaren eller i solvärmen så ojcmnförligt uppfriskande
snön är än mer att värdera såsom en jordisk ether. Intet
under då, att alla flyttfoglarne med skenbart förakt för alla
schweiziska och italienska sköna trakter genom så
obegripligt stora ansträngningar söka de lappska!! Den utsigt af
Sulitelma genom Langvandsdalen som finnes bland tabellerna
till Höjdmätningsberättelsen skulle rätt utförd bli cn
berättelse härpå. En sådan lång och smal sjö verkligen, såsom
det synes, inbäddad i fjällbjörksskogen har något så eget
lifgifvande, som hvarken Schweitz eller Italien kan härma. —
Frun dessa milda trakter var uppkomsten till Sulitelmas
öds-lighcter, för att icke säga fastigheter, bland glclscker ocb
morainer, desto mer contrasterandc; och triangclbascns
uppmätning på vcstcrsta Lomijaur med iljup och i solvärmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
