Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W a n i, t Mi t « c, Göran.
177
tåla en Sirkaslapp utvälja sig archaogelica till skalning ock
man skall finna den bögst läcker. Det kommer nemligen
allt an derpå, att få den lagom utväxt, hvilket utrönes icke
blott med synen utan ocksä med lukten, hvarförutan den
fina mosckusaktiga kraften antingen hlir för stark eller för
svag. Denna Archangelicans sockersaft är så ymnig, att den
i roten gör celluler, hvilka i apotheken icke recommendera
den framför den täta utländska. — Fjällsyran eller kanske
rättare fjällens matrhaharher är nu väl bekant ocb äfven
odlad såsom det dclicataste grönt som finnes, men alt denna
äfven i lappska paradiset vid Virihjaur excellerar, behöfver
blott erinras. Kan man till allt detta lägga Äkkermörje
eller de mindre rigtigt så kallade Åkerbären, som alldeles icke
växa på några åkrar, och som allmänt prisas såsom de mest
välluktande och välsmakande af alla bär, samt vidare bifoga
bjortronen såsom de mest närande af alla bärsorter; så må
ste man väl tillstå att dessa Lappar icke äro vanlottade
eller att de af alla så nordliga folkslag troligen äro de bäst
lottade. Hvad under då att de äfven äro de mest lyckliga
och att Linné hade skäl finna dem så, samt att här sätta
det Lappska Paradiset. Det är bekant att Rudbeck på fullt
allvar satte paradiset i Quickjock; gillas detta, kan
Quick-jock få föreställa vinterparadiset och Viribjaur
sommarparadiset."
"Åtskilliga excursioner och smärre biresor gjordes
omkring det isynnerhet gräsrika Quickjock med sin äfven
gräs-bladiga Arnica alpina. Det är isynnerhet de norra dalarne
bortåt Roretevare, som excellera med sin gräsrikhet, derifrån
den uppstiger på Vallifället, som nog liknar de utländska
gräsalperna, hvaremot Snirrak vackert contrasterar med sin
blå klädnad af Menziesia cærulea. Derefter verkställdes en
längre höstresa in i Piteå Lappmark, hvilken resa mest hade
till interesse att se den största sjötrakt, som sträcker sig
längs ned i det jemförelsevis jemna skogslandet.
Återkommen till Quickjock fick man nu d. 12 Sept. ändtligen se
Yallifjällen betäckta med ny snö, hvilken syn man i Schweitz
och än mer på Karpatherna kan få redan i Augusti månad.
Nedresan genom Jockmocks socken blef sedan jemförelsevis
indifferent, hvarefter Lappland åter lemnades efter denna
fem månaders resa inom dess gränsor."
För fjerde gången, år 1810, företog den outtröttlige
forskaren återigen en besvärlig resa till svenska norden,
denna gäng åtminstone till en del på främmande bekostnad,
niocR. lei. XIX. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>