Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W AULENDERG, Göran.
185
"Innan vi lemna Sweitz och gS vidare till Karpaterna
torde få anmärkas, att på Sweitzer-alperna alldeles intet
Krumbolz finnes, men väl den såkallade P. uncinata Ram.,
eburu aldrig artande sig att vilja närma sig till samma
betydenhet eller samma rol, som Krumbolzet spelar i
Karpaterna. Också torde det icke vara ur vägen omnämna, att
vintern af W. användes i Zurich mest på utgifvandet af
boken om Sweizer-vegetationen."
Karpatherna blefvo derefter hufvudföremålet för vår
naturforskares jemförelse med nordens fjäll. "Under resan till
Wien uti sjelfva löfsprickningen syntes pà mera utsatta ställen
de späda boklöfven vara bortfrusna, hvilket gaf begrepp om
det mera continentala klimatets tilltagande stränghet. På
ungerska slätten deremot syntes trädgårdar och parker förfärligt
medtagna af mask, som tyder på att der productionen är
stor, blir destructionen i samma förhållande, hvilket synes
gälla om bela landet i alla afseenden. Uti den egentliga
regionen för undersökningarne inträdde W. med Fatra d. 6
Juni, och efter Karpathernas undersökning på alla sidor blef
hufvudstationcn i Resmark. Annars iakttogs samma
hufvud-plan att möjligast besöka de interessantaste trakter under
olika tider af sommaren. Således befunnos Karpatherna vara
mera olika med både Sweitzer-alperna och lappska fjällen,
än man kunnat föreställa sig i anseende till så väl
vegetation som klimatiska förhållandet. Det är först och främst
det 6å ledsamma Krumbolzet, som hufvudsakligast gör
Karpatherna så obeboeliga och äfven obegagneliga till annat än
ett obetydligt fårbete. Det intager i allmänhet alla lägre
alperna uppom skogsgränsen till vid pass 1000 fots
perpen-diculair bredd och gör dem till ett björnens hemvist dels i
verkligbeten dels ännu mer i inbillningen. Det vissaste är,
att, då denna markens öfverväfnad både intager ocb
åstadkommer en torfaktig jordmån, så blir derigenom all marken
fnktig och kall samt litet tillgänglig både för sol och
värmande vindar. Att detta allt inträffar desto mer ju längre
in i bergen man kommer, är väl naturligt och således
uppstår bär en större åtskillnad mellan de yttre och inre
centralbergen än i Sweitzer-alperna ocb än mer än i Lappland,
der nästan ingen geologisk skillnad finnes. Så väl i
Karpatherna som i Sweitz bestå de yttre bergen mest af kalk,
hvilket kan synas förorsaka olikheten, men olikheten blir
mycket större i Karpatherna än att den kan förklaras deraf.
Sedan man i Lappland sett den vackra Dryas octopetala
växa allestädes pä graQitisk grund och i Sweitz göra ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
