Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W a ii i. n n u b h g , Göran. 225
uppskjuter famnshöga stjälkar, med mera underbara
krampaktigt af calyx inneslutna frukter än blommor. Underbart
också, buru nordamerikanska oeh siberiska växter cicurera och
förvilda sig! Pyrus salicifolia, Acer tataricum och
psevdo-platanus säsnm Smilacina stellata, Corydalis nobilis, som i
Hamburg säljas dyrt men bos oss är det besvärligaste ogräs,
Plumbago micrantba, Heracleum persicum. Veratrum nigrum
har stått beständigt sedan trägården tillkom utan att blomma
förrän förra året. Vi hafva då öfvernog alt fägna oss öfver
och genom sökandet af orsakerna lära oss desto bättre hvart
naturen vill välgörande föra oss. Den förvånande vattnets
underjordiska bortfrysning synes vara den stora orsaken till
alltsammans. Det är nemligen förundransvärdt att se, huru
i våra om hösten vattensjuka källare allt vattnet hastigt
försvinner så snart marken blir belagd med en ytlig tjäle, som
afleder allt dagvattnet och ger växternas rötter tillfälle att
uppsupa allt under varande vattnet, så att den behagligaste
och mest modererade sa till sägande källar-torrbet derigenom
uppstår, uti hvilken växternas största del rötterna sedan
under bela vintern förblifva i åtnjutande. Huru olika å ena
sidan den eviga hundradetals fot djupa tjälen i Siberien och
& andra sidan den alltid ytterst sura vinterjorden i mera
tempererade zoner! Således finnes en som vi torde få kalla
den underjordiska vattnets b o rt fr y s n i n gs-z o n, som
gynnar våra gigantiska lönnar, skogslindar, björkar,
häst-castanier, hvaraf största exemplaret finnes vid Drottn.
Christinas Gamla Kungsträgård, som uu kallas Lugnet, och väl
synes kunna vara från nämnde Drottnings tid, dock ännu
fortfar att tillväxa med all frodighet, således troligen det
äldsta planterade träd vid Upsala, det aldrastörsta
vegetabiliska monumentet härstädes. Icke underligt således, om
detta träd växte hos oss dubbelt större än i sitt hemland
ocb så äfven nämnde Mandragona eller Anisodus! Att denna
vattnets bortfrysning också kan moderera tjälens tjocklek
och förorsaka en rätt tunn och aldrabäst bevarande skorpa
öfver all vår vegetation, och huru lätt väl inrättade
solrännor och dylikt kunna genombryta denna skorpa om våren,
blir nu begripligt, äfvensom huru mycket genom djup
rajo-lering i vår ganska kraftiga lera kan göras både för
sommar-växlighet och vinterförvaring. Beskaffenheten af ofvan antydda
växternas uppsupning af undertjälens vatten torde kunna ses
af det skägg, som under vissa lugna vinterdagar betäcka
alla våra träd och göra dem till silfvertråd. Annars äro
Svartpoplarue de största planterade träden både här och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
