Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallerius, Johan Gottskalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\V iLLniiivs, Johan Gottskalk.
27 ö
W. var i sia vetenskap icke älskare af nyheter, dera
ban dock med uppmärksamhet följde. Fläns tal i
Vet.-Akademien tvenne är fore bans död är i detta afseende
betydelsefullt; det besvarades ock af Sekreteraren med en slags
artig reservation. Doyles gamla åsigt om kölden såsom ett
särskildt ämne hade i honom och ]Musschenbroek sina
sednaste försvarare (Ehrenheims Saml. i allin. Physik sid. 129).
Hans conscrvatisin i delta fall öfverlefde dock i flera
stycken hans tviflande samtida. Jemte DeLuc, Hutton och
Kir-van upplifvade ban den Mosaiska kosmologien, sedan
ytterligare bekräftad af Cuvier och många stora namn. (Jfr "Den
religiösa frågan" af A. Lagergren). I sina Tankar ora
Verldenes, isynnerhet Jordenes danande och ändring skrifver han:
"Inga 6äkrare och pålitligare ledare känner jag i denna
saken, än dessa begge, Moses och Naturen; och har jag
funnit de af naturen lemnade spåren noga öfverensstämma med
den förres berättelse och alla de svårigheter, som eljest
möta vid rätta förståndet af samma berättelse, då den rätt
förklaras, blifva häfna." Han utgaf Urb. Hjærnes Tentamina
Cbemica med rättelser och tillägg och påstod att Hjærne
hade sig bekant mycket af hvad sednare chcmister utgifvit
för nya upptäckter. Ja Professor Pegelius i Roslock hade
redan 1604 utgifvit en samling af rön, der de skrytsamma
nyheterna till en del återfunnos. Äfven Leibnitz har ett
ca-pitel om Nova inventa antiqna. Emellertid utslocknade med
W. hos oss Paracelsi, van Ilelmonts, Bechers och Stahls
chemico-philosophiska ätt. Med Bergman ocb Scheele
börjades en ny Cbemi; och i brytningen mellan tvenne systemer
insmög sig måhända en antagonism, som ej gjorde full
rättvisa ät föregångarne: så klagade åtminstone W. Chemiens
område inskränktes och afskildes från den högre
naturphilo-sophien. En empiriskt-demonstrativ method infördes, som
gick i bred med Linnés system. Det var kanske tidens
fordran för att befria vetenskapen frän imaginära substanser,
spiritus, som förvillade analysen. I deras ställe kommo
sedermera de ovägbara fluida, såsom consolidabla, och
återgåfvo naturforskningen sin philosophiska omfattning. För
nil emellertid hämma de alchemistiska speculationerna,
förklarades uu alla metaller såsom enkla kroppar, omöjliga att
deconiponera eller componera. Det var hypothes emot
hypothes; och man tänkte ej på någon undersökning,
huruvida naturen sjelf ännu coinpnnerar metaller eller ej: icke
pä möjligheten af en allmän metallicitetsprincip, diversifierad
i arterne. VV. visade ännu 1767 för Dr. Lovisa Ulrika, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
