Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin, Georg d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Witim, Georg d. y.
201
hoggranna tcstiraonia för abiturientcs. Så har han t. ex. öm
Bejer och UosJn skrifvit: "Egregium par juvenum" cet. Att
Utväg funnits till ständig stat för lärare i Instrumentalmusik,
har man W:s cphorat att tacka. Ar 1748 anställde ban,
till största delen pä egen bekostnad, en jubelfest till
firande af Götheborgs gymnasii anläggning för 100 år tillbaka.
Då det anlades, hade en bans landsman, Dr. Erik Brunnius
från Ångermanland, härstädes varit Superintendent.
Wallins utmärkthet såsom lärd är obestridlig, om och
den personliga beundran säkerligen varit öfverdrifven, som
gjort honom till Polyhistor. Med den flitige Gjörwell
underhöll han litterär brefvexling. Af titlarne till hans
arbeten vill det stundom synas, som han älskat att behandla
paradoxer*). Sin "ömhet om renlärigheten" har ban
ådagalagt genom ett strängt nit. Knapt hade ban kommit till
biskopsstolen, förrän det blef honom angeläget att nitälska
mot cu bok kallad Andeliga Fisor. Ubechel skulle granska
den. Man stannade derefter i den åsigten, "att den kunde
indragas, sedan den numera icke vore uti sitt förra tycke
hos folket." Derpå följde den resolulion, att
Landshöfdinge-embetet skulle laga att den blefve afhemtad från
bokbindaren. Presterskapet i stiftet anmodades ock "att denna
och dylika skadeliga böcker uti församlingarne efterspana
och åhörarne med godt manér fråntaga, hvarest de helst
kunna tryckas." Den ena skrifvelsen efter den andra inkom
derpå från pastorerne att de ej hört eller sett den utskrikna
boken. Särdeles varm var W. i sitt nit mot pietism och
berrnbutisin. Deri var ban biträdd af sina Consistoriales,
namneligen Ubechel och Leclor Arfvidson. Ett exempel
bland mänga är förfarandet mot prestmnunen Arvid Gren,
som af Dompr. Hillerström blifvit begärd till medhjelpare
i embetet år 1750. Men man hade på något satt försport
att ban vore tillgifven herrnhutismen, ocb Arfvidson, som
hört en predikan af honom, tyckte sig deri hafva röjt den
tillgifvenheten. Det skrefs till Consistorierna i Upsala och
Strengnäs, i hvilka stift Gren uppehållit sig, men svaren
derifrån kunde om honom intet upplysa, som Cons. Golhob.
önskat veta. Gren inställdes för Domcapitlet att undergå
förhör, allt på blotta misstankar. "Consistorium behöfde
*) I Schwedische Bibliotcc IV. 583 redogöres för de "selir
curieu-sen und gelelirten Disputatioiies", som han skrifvit De gladio Gust.
Adolphi magico, och benämnes AV. "der überall wohlbekante,
hoch-gelahrte, beliebte und belobte Anctor." Ett godt omdöme om lians
’’Sigtuna stans et cadens", se II. Reuterdahls Sv. kyrk. hist. I. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
