Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallmark, Peter Adam. 50»i
på denna bana, om jag kunnat förutse dem, då jag
inlem-nade min ansökan. Det var naturligt att, med vart nya
statsskick ocb den dermed förenade fria yttranderätten, en
förut bos oss okänd rörlighet inom alla rigtningar af det
offentliga lifvet skulle uppkomma, att de sä länge slumrande
krafterna af framskridande och motstånd skulle väckas och
uppstå till kamp med hvarandra, alt enskilta missnöjen,
o-tillfredsställd ärelystnad, afund, enskildt agg och
hämd-begär, hittills qväfda, som Æoli vindar, inom trycktvångets
hårdt tillknutna säck, skulle, vid dess plötsliga öppnande,
taga en så mycket häftigare och dristigare fart. Jag
förutsåg att jag, ehuru af naturen begåfvad med ett fridsamt och
blidt lynne, men tillika med en djup, okufvelig och lätt i
svallning bragt känsla för det rätta, sanna och sköna, ej
kunde undgä att inblandas i de strider dessa olika rörelser
skulle föranleda, så snart denna känsla i ett eller annat fall
dervid fann sig sårad. Jag var bemligen ledsen deröfver.
Jag hade som scribent lyckats att vinna det anseende, hvarpå
en ung man med min inskränkta förmåga skäligen kunde göra
anspråk: jag hade förvärfvat mig gynnare och vänner inom
alla samhällsclasser och till och med (jag tvekar ej att säga
del) genom min Amalia en viss popularitet. Jag gick na
att sätta dessa vigtiga fördelar pä spel. Jag inträdde på
enj bana, der ingen politisk förtjenst gäller öfver den alt
tillhöra ett parti och ingen litterär kan hoppas någon
rättvisa af det, som ban ej tillbör. Men tärningen var kastad.
Jag hade passerat min popularitets Rubicon. Det gällde att
stå eller falla med åtminstone så pasB bibehållen krigsära
som möjligt. Den opartiska allmäuhcten eller rättare den
opartiska forskare, som i framtiden gör sig den mödan att
granska denna tids publicistiska företeelser må dömma i hvad
mån jag kan sägas hafva gjort någotdera. Bevishandlingarna
finnas i allmänt tryck utgifna och då åtminstone tillgängliga
i våra offentliga boksamlingar. Jag vädjar till bans dom,
ocb underkastar mig för den gerna ett eller annat
århundrades tålamod. Emellertid äro alltid dessa företeelser nog
märkvärdiga för att förtjena en summarisk framställning,
och det är den jag nu går att så opartiskt som möjligt
här lemna.
Min publicistiska banna, omfattande en tid af 37 år
eller ifrån och med d. 17 Juli 1809 till och med d. 30 Mars
1847, utmärker sig för tvenne slag af polemik, en
politisk och en litterär. Jag börjar med den politiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
