- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 19. Ubechel-Wallmark /
403

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

W a l t. m a ii k , Peter Adam.

403

Tidnings-oppositionen bade under den nu följande tiden
(från 1820) enlagit en fullkomligen systematisk art. Till
hennes förra mindre allmänt lästa organer kommo nu Argus
samt derefter Aftonbladet, till hvilket äfven Dagligt
Allehanda slöt sig, alla tre hvart och ett pä sitt sätt utmärkta
framför de äldre, det första genom verkliga publicistiska
kunskaper, det andra af en lätt, ofta qvick skrifart, det tredje
af en skärpa i framställningssättet, som påminte om den i
Junii bekanta Bref, och alla, hvar efter annan, i besittning af
stor publicitet. Genom dem hade denna opposition uppvuxit
till en makt, hvilken, liksom hvarje annan, mer och mer sökte
att utvidga sitt inflytande, som blef och borde blifva för
dem så mycket mindre svårt, då deras bemödanden i detta
afseende inom pressen rönte föga, eller åtminstone icke
något lika ihärdigt ocb oafbrutet motstånd. Huru de upptogo
de tillfälliga försök till ett sådant, som gjordes, derpå
anförde jag i en artikel om vårt Tidningsväsen i Jtä 290—
300 för 1821 af Allm. Journalen åtskilliga exempel, som
bevisade, att de lika litet som deras efterträdare på samma
bana, enligt hvad jag förut anmärkt, fördrogo någon
motsägelse. En af mina publicistiska grundsatser var, att hvar
och en Corporation (regering eller underordnadt embetsverk),
äfvensom hvar och en enskilt (embetsmän eller privatperson),
som anfölls i en tidning, egde ovilkorlig rättighet att i
samma tidning få sitt försvar infördt. Det länder piiblicistkallct
till föga heder, att en i sunda förnuftet ocb allmänna
rättskänslan så grundad rättighet behöft, såsom i Frankrike,
stadgas genom offentlig lag*). I den efter revolutionen 1809

tant vous qui me Vavez reeommandé. Lindeberg var dock’ i botten
icke elak. Men ban hänfördes af sin theaterviirm, einedan ban
trodde sig till ingenting vara mera skicklig eller af naturen mera bestämd,
än till Directeur för en theater. De förnyade afslagen på hans
ansökningar att få anlägga en egen theater gjorde honom nästan
ursinnig och hans annars så vanliga sans öfvergaf honom så snart det
gällde att skrifva något i anledning deraf, jag var dock i tillfälle att
känna, och bör äfven förklara, att Konungen sjelf åtskilliga gånger
yttrade mycken likgiltighet för en ny Theater-inrättning och att det
derföre troligen var de idkeliga framställningarna som gjordes, ätten
sådan skulle i grund ruinera den Kongliga, som föranledde de
ite-rerade afslagen.

•) Detta skedde sednast (ty äfven i föregående lagar var det
stadgadt) genom lagen af d. lo Sept. 1G5J5, som ålade alla
tidniugsut-gifvare "att i sina blad införa svar och tillrättavisningar från
aucto-riteter, embetsmän ocb enskilta, som, i anledning af någon i
tidningen införd dem rörande artikel sådant fordrade och detta dagen
efter iusändandet samt utan förkortning, förändring eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/19/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free