Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W iiiiuHK, Peter Adam. 234
skriftställeri, jag nu skulle af samma press anses så
oskicklig, alt jag icke kunde skrifva ens den obetydligaste
tidningsartikel, utan att en annan straxt misstänktes och anfölls för
hvad jag skrifvit. De politiska grundsatser, till hvilka
tidningen bekände sig och som jag bar ofvan utvecklat, voro
likväl, efter hvad jag enfaldeligcn trodde, af beskaffenhet
att kunna hysas, yttras ocb försvaras af hvem som helst,
ulan att behöfva föreskrifvas eller ingifvas af andra
auctoriteter än det suoda förnuftels, nemligen deras, som,
utan förutfattade meningar, riktat dess forskningar åt
lösningen af samhällsläran vigtigaste problemer, och den
politiska historien, (inclusive deu icke minst lärorika delen
deraf — vår egen tids) — grundsatser, för hvilka, äfven om
de ingifvits mig af regeringen, jag trodde henne icke
behöfva frukta att af upplysta och opartiska personer uppbära
niigot tadel.
De liberala bladen fortforo emellertid allt ifrån bladets
början (redan d. 3 Jan. 1843) att anse och bemöda sig om
alt få af allmänheten ansedt allt hvad som i Posttidningens
ledande och polemiska artiklar yttrades öfver dagens frågor,
såsom uttryck af regeringens tankar, och detta, oaktadt allt
hvad Posttidningen gång efter gång anförde till
vederläggning deraf. Med delta föregifvande förenades tillika ett lika
ihärdigt nedkallande af förakt och förkastlighet öfver dess
politiska grundsatser, hvilka beständigt skildrades såsom
fientliga mot alla reformer, såsom röjande en crass, cynisk
ultraism, o. s. v. Det kan väl icke antagas, att man
verkligen trodde regeringen hysa grundsatser, på hvilka man
tryckte en så föraktlig och förhatlig stämpel, så mycket
miodre, som regeriogen visat sig vara hvad hvarje upplyst
sådan i vår tid bör vara, vän af nyttiga och nödiga
sam-hällsrcformer. Nej, men det tillbör partier att, emedan de
tro sina principer och förslag vara de enda rälta, anse
förmedlande tänkesätt lika förkastliga som sjelfva ytterlighetens
bos det rakt motsatta och att stämpla dem med deras namn,
för att kunna under delta bekämpa och svärta dem; och
man fruktade förmodligen, att regeringen, som man skyndat
att taga fasta på som liberal i den bemärkelse man sjelf
fäslat vid detta ord, skulle, genom Posttidningens uppsatser,
förmås att affalla till den så illa beryktade
moderantis-men, eller, för att nyttja Calmar-bladets träffande ullryck,
till det "varsamma körandet i de liberala backarna",
som nu tvertom ansågs icke kunna ske fort nog. Man
ville, genom denna skickligt valda taktik, afskräcka regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>