Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
\V a l l m a n k , Peter Adam.
Fransmännens occüpation af Pommern 1807 ankom till
Stockholm, utbrast ban: "Lycklige vi, om vi sluppe det höga
spelet for sd godt köp, men jag fruktar att det kommer att
kosta oss ännu, mera." Han berättade oss nu ett samtal,
som han haft med Konungen efter freden i Tilsit. "Ers
Majestät, sade han till Konungen, står nu ensam qvar på
stridsfältet mot Napoleon. Tillåt mig säga, att det är för
Ers Majestät och dess rike en farlig ställning. Ryssland
och Preussen ha gjort fred med honom. Det kan då ej
vara förödmjukande för E. M. att äfven göra det, och E. Al.
kan ej göra något, som dess folk med större glädje och
tacksamhet skall anse. Jag besvär Ers Maj:t vid den trohet
och tillgifvenhet jag hoppas E. M. känner mig hafva hyst
för dess högstsal. Herr Fader och hysa för E. M. sjelf, att
göra denna fred." Konungen blef stött öfver hans
frimodighet och svarade: "Zibet är gammal och sjuklig och ser
allting svart. Zibet har permission öfver nästa sommar för att
sköta sin helsa*). Zibets föreställningar komma af välme-
*) Under dessa tjenstledigheter, som lian merändels alla somrar bade,
förrättades lians embete den sednaste tiden af den från Tyskland åter-
komne Stats-Sekret. Frih. Lagerbjelke. Baron Zibet vistades då på
en sina systrars egendom i Skåne, och jag bade den äran att vara
i jemn brefvexling med honom. lian var en snillrik och i flera
afseenden märkvärdig man. Han arbetade långsamt och kunde tillbringa
en bel förmiddag på författandet af ett utlåtande, som knapt upptog
en sida, men det innehöll då så mycket i sak, som andra ej furmått
uttrycka på flera. Han älskade Taciti energiska korthet oeh blef
(som han ofta blef) ond, nar man förelade honom till underakrift
eller genomläsning någon som ej i så korta och passande ord som
möjligt uttryckte meningarna. I sitt tal och svar var han lika kort och
ofta sardoniskt bitter, när något ej anstod honom. Se bär ett par
exempel. En af den tidens misslyckade unga poeter Hr R*** kom
en dag för att lemna honom sitt poem. Zibet ögnade i hans närvaro
igenom några sidor. Plötsligen lade han poemet ifrån sig och
frågade författaren: "Känner Herrn något till Landtbruket?" Poeten
studsade vid denna fråga. "Något litet", svarade ban, ändtligen. Då
rider jsg Herrn: "lägg bort pennan och grip till plogen." En
annan gång besöktes han af en landtman från Skåne, som vidt och bredt
ordade om det nya sätt han uppfunnit att göra sin jord. fruktbar,
och som bestod deri, att ban afdelat sitt träde i fållor, å hvilka
ban, hvar efter annan, lät sina får beta. "Det är ett förträffligt
medel, inföll Zibet; men få se, om ej de der fåren en vacker dag vilja
ha Wasa-Orden för sitt besvär?" Mannen blef tyst, strök på foten
och gick. Zibet hade af en bekant i Skåne fått underrättelse, att den
beskedlige landtmannen verkligen önskade sig den ifrågavarande
utmärkelsen, och ämnade uppvakta honom, för att anhålla om haus
retort™ endation dertill. Detta torde vara nog för att cbarakterisera
Zibet, Den,-som vill lära känna hans skrifsätt, hänvisar jag ti|lden
förklaring han afgifvit, i anledning af dåv, ftyttmäst. Gtorg Adler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
