Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Baazius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Baazius, Johan’.
ning lian äfven bibehöll, efter hennes thronnfsägelge, hos Carl
Gustaf, och sedermera under Konungens vistande i Pohlska
kriget hos hans Gemål, Hedvig Eleonora. Vid Konungens
hemkomst 1658 blef han befordrad till Wingåkers Pastorat i
Södermanland. Äfven nu begagnade ban den tid, som
förflöt, innan detta Pastorat skulle tillträdas, att fortsätta sina
studier i Upsala. Blef 1667 befordrad till Biskop i Wexiö
och 7 år derefter till Biskop i Skara. 1675 vid K. Carl XI:s
kröning i första rummet utnämnd till Th. D:r, samt 2:ne år
derefter till Svea Bikcs ErkeBiskop. I denna egenskap var
han Presteståndets Talman vid 1G78 års Riksdag i Halmstad
och krönte Drottning Ulrika Eleonora 1680.
Kallad till hufvudstaden att afgifva sitt utlåtande öfver
vissa kyrkans angelägenheter, yttrade han sin mening om
saken i ett långt samtal med Konungen, och sedan han om
aftonen vid hemkomsten till sin värd Pastor Vultejns i
prophe-tisk anda derom talat» bjöd han god natt med dessa ord: "I
morgon skole vi i Guds namn fara med Christo till himla."
Ou» morgonen, Christi Himmelsfärdsdag den 12 Maj 1681,
fanns han död af slag i sin säng.
Gift med Prosten Ilonters dotter TLha i Alunda, som
öfverlefde honom endast 26 veckor. Inga barn.
Såsom Biskop i Skara skall Baazius, efter egen
berättelse, genom sina böner till Gud haft den glädjen, att, då
Danskarne under påstående krig inträngt i Westergötland och
stodo så nära Skara, att invånarne beslöto taga flykten, efter
sin förutsägelse se fienden, slagen af panisk fruktan, draga sig
tillbaka inom sina gränsor, utan att tillfoga Skara minsta skada.
Att ErkeBiskop Baazius ägt en rik skatt af kunskaper,
särdeles i Theologien, bevittna, utom hans utgifna skrifter,
alla samtida skriftställare. I sina embeten säges han hafva
"genom sin gudsfruktan, sitt utmärkta nit och snille mycket
godt uträttat" och genom sin saktmodighet och foglighet
tillvunnit sig "heder, kärlek och vördnad."
Skrifter: Disp. de libero Arbitrio. Ups. l653. 4:o. — Meditatio
sacra de Deo triuno & Christo &iotv5Ibm 1669. 16:0. —
Likpredikan öfver R. R. o cl. Presid. i G. HofRutt Frih. G. Posse
och dess 2:ne baru Ryttmästaren Knut och Ingeborg Gustaviana.
Derst. 1676.
Källor: Hoffwenii Progr. Funebr. —Scheffer! Snec. Litt. —
Hjpomn. — Spegels Biskops-Kr. — Rhyzelii Episc. — NeltelbUtl
Semidec. IV. p. 241 sequ. — Fant, Litt. Gr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
