Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Banér, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Banér, Gustaf.
31
gen, och som derföre närmade sig Hertigen, öfverlåtunde åt
honom Riksföreståndare namn och makt, utan att likväl genom
tillåtelse till Riksdagsmöten, hvilka Konungen förbjudit att
hålla, befasla Hertigens makt, då som det sades, ban med en
riksdagsbetäckning sökte bana sig väg till thronen. Riksens
Råd dröjde i det längsta alt begifva sig till Söderköpings
riksdag, i hopp alt ett Konungabref under tiden skulle komma
och förbjuda denna egenmäklighet. Sigismund och hans
Catholska rådgifvare mente, att split och söndring gerna måtte
unnas kättare; delta vore bäsla sättet att, under det de
bevakade hvarandra, hålla alla i beroende, üå Rådet afstyrkte
det tåg till Finland, för att liufva Fleming, som Carl yrkade,
ökades missförståndet, och sedan Herrarne genom skrifvelser
till landsorterna afstyrkt från alt resa till Arboga riksdag,
mot hvilken de protesterade, förelades dem en betänketid,
inom hvilken förklaring fordrades, om de ville förena sig med
Ständerna, eller ej. Erik Sparre först, oeh sedan Sten
Banér och G. Posse lemnade riket, medan Gustaf Banér och
Thure Bjelke ännu sutto i stillhet qvar på sina gårdar.
Omsider då de bestämdes att å Ständernas vägnar afgå till Polen,
för att der inför Konungen rättfärdiga alla mått och steg, som
här hemma blifvit vidtagna, flydde äfven de till Daumark och
Polen. De vände tillbaka i sällskap med Konungen. Gustaf
Banér jemte H. Wejer anförde rytteriet, hvilket fick ordres
att tåga landvägen från Calmar till Stegehorg, under det den
öfriga hären på flottan afgick till Östergölhlaud. Efter slaget
vid Stångebro utlemnades till Hertig Carl fem af de mest
misstänkta bland Riksens Råd, E. Sparre, bröderna Banér,
Thure Bjelke och G. Posse. Dem lofvades "att på fri riksdag
i Kejserliga, Konungsliga och Furstliga sändebuds närvaro få
stå till rätta efter Sveriges lag, och att dessförinnan dem
intet ondt skulle vederfaras." Gustaf Banér fick sex dygn vara
hos sin hustru, som på Segersjö nedkommit med en son, men
skiljdes sedan från henne och inspärrades på Gripsholm, der
det ej tilläts henne att besöka honom. De fängslade
Riks-Itåden fingo hvarken brefvexla sins emellan, eller med sina
anhöriga. På vägen till Linköping, der rättegången skulle
börjas, sökte Fru Christina tillfälle alt fä råka sin man;
begaf sig dit, der ban under resan tog sista nattlägret, och
öf-vurraskade honom, dä ban om morgonen fått tillstånd att
vandra omkring pä ängarna. Han tog henne i famn oeh
tackade Gud, för att han ännu en gång i lifvet fick se henne;
men vakten trädde emellan och skiljde dem åt. Under rätte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
