Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Banér, Johan Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Banér,. Johan Gustafsson.
berättelsen förenades öfvertygelsen, att den unge Banér i ca
framtid var ämnad till något stort Med sin moder följde
ban en gång till Svenska hofvet, der bon hade någon
angelägenhet att andraga. Johan Banér bemärktes af K. Carl IX»
som tog honom på sitt knä och frågade, om han ej ville gä
i tjenst hos honom. "Hin håle tjene dig, som slagit ihjäl min
far," blef svaret. I!. Carl skall hafva studsat, inen ej låtit
någon vrede förmärkas. Intet vidare märkvärdigt förekommer
om Johan Banérs barndom. Personalierna öfver honom
förmäla, att "han blef flitigt hållen till adliga dygder, bokliga
konster ocli andra adliga exereilier." Ziegler uti Schauplatz
der Zeit p. S-47 skrifver, att Banér som ung ej kade tycke för
resor, eller förströelse med främmande oeh med qvinnor;
fastmera beskyller man honom för ohölliglict mot könet. Att
boklärdom ej betydligt slog an hos honom, antages allmänt,
utan att man derföre bestrider honom den fördel af cn vårdad
uppfostran, som satte honom i tillfälle att besörja sin
offentliga brefväxling och de politiska förhandlingar, hvaruti han tog
del. Hans snille var Gustaf Horns lika öfverlägset, som
denne uti odling hade företräde för Banér. Denne sednare var
störst i öfverhängande faror, i vigliga ögonblick, som kräfde
bastig beslutsamhet, skärpa i blick oeh omdöme och ett
obe-segradt mannamod, under det alla stodo rådlösa och förlora
fattningen.
Biographien återgår till Fältherrens unga år och hans
första inträde i krigstjenst. "Alldenstund uti honom jemte andre
höga qualiteter och ståtligt ingenium, en synnerlig inclination,
lust och begärlighet till krigsväsendet af barndomen hafver
låtit sig se, ty är ban uppå sitt nittonde ålders år, som var
1615, blifven H. M. K. Gnstaf Adolph till Ryssland följaktig,
och hafver H. K. M., vid belägringen af Pleskow och i andra
oecasioner under sin bror Svante Banér, uppvaktat, och lagt
der uti så måtto en härlig begynnelse och fundament till
mi-litie väsendet." Konungen skall hafva fattat välbehag till
honom, "såsom en efter dygd ocb ära sträfvande, ung Cavallier,
sådan han hafver sig förhållit." Under belägringen af Biga
försökte Banér en stormning, och lemnade "en synnerlig
pro-be af sin valör, i det han först besteg vallen, dref Commeii
danten tillika med soldaterne in i staden,’’ men illa sårad
måste ban låta bära sig ur striden, hvarefter Svenska
soldaterne straxt derpå vände åter till lägret. Sedan föll
fästningen. Utanför Mitau eröfrade Johan Banér och Gustaf Horn en
af de liendtliga skansarne, och under det tvååriga stillestånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
