Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bellman, Johan Arndt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellman, Johan Arndt.
G3
alt afstå ifrån det som i utöfningen af musikens konst är
heligt, ärbart, anständigt, angenämt, sökte ban tvärtom alt
deruti mer oeb mer förkofra sig, ocb i många år var hans
skicklighet i sång och instrumentalmusik det förnämsta medlet för
hans utkomst.
Vid Akademien blef ban bemärkt och gynnad af Olof
Rudbeck den äldre, och erhöll ett Kongl, musikaliskt
stipendium. Han underviste i musik Th. Doctorn Professor Sam.
Skuncks söner, och rönle mycken välvilja i hans bus. Såsom
enskild lärare tillbragte ban cn stor del af sina ungdomsår
jiu åtskilliga ställen, bland hvilka hos Guvernören öfver Ösel
Per Flemings Enkefru Margareta Posse, dä han vistades
ömsevis i Vestmanland, Vestergötland, Finland, på Osel, i
Lif|land ocb Curland; ocb dä ban tillbragte vintern i Åbo,
erhöll han från Upsala Magisterkransen 1G9I.
Med Herman Fleming, son af BiksBådet Clas Fleming,
anträdde han i Januari 1698 en utländsk resa. Vägen gick
genom Danmark, Hamburg, Amsterdam, Leyden, Utrecht,
Rotterdam, Ilaag, Antwerpen, Brtissel och flera orter till
London, der ban uppehöll sig en månad, och derifrån till
Paris, der ban vistades ett år, sedermera begaf ban sig öfver
Lyon, Avignon och Marseille till Italien, der han besökte
Genua, Turin, Milano, Parma, Bologna, Florens, Bom,
Neapel. I Bom erhöll han Konungens fullmagt att vara Eloqu.
Professor i Upsala efter Petrus Lagerlöf. Återvägen togs
genom Venedig, Tyrolen och Bayern, genom Wien, Prag,
Dresden, Leipzig, IlaHe, Wittenberg, Berlin. Man förstår Li|t,
liuru lärorik ocb angenäm en sådan resa skulle vara för cn
lärd och bildad man. Bellman återkom sommaren 1700.
rPatriæ reddilus" — säger Upinarck — "et
qualis?–Vibe cadem sanctitas et innocentia, qna palriæ cgrcssus fines;
liihil suspieax, liihil fraudis mente rcpostum a!) Italis; nihil
leve aut gesticulätorium a Gallis; nihil grandiloquum aut
ses-quipedale accepcrat a Germanis. Britannorum Erides non
in-fccerant, non Bclgarum iliud in moribus subagrcste ac
inur-banum."
Bellman ägde grundliga insigter i vitterhet och
vetenskaper, och hade vidsträckta språkkunskaper. Tyskan, som
talades i föräldrarnes hus ocb i skolan, lärde ban samtidigt med
Svenskan; Fransyskan, Engelskan, Italienskan och Holländskan
talade ocb skref ban med lätthet. I Hebreiskan och
Grekiskan hade ban kunnat med beder förestå en akademisk
lärostol; och att ban kunde det i Lalincn, var mindre sällsamt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
