Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Benzelius, Ericus Erici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91 Benzelius, Ericiis Erici,
nungens tillstund att för Societetens rakning få sälja de gamla
jerntrummor, som pä Konungens bekostnad varit lagda ifrån
Upsala å upp till slottet, att fordra dit upp vatten. Efter
Benzelii flyttning till Götheborg fortsattes Societetens arbeten
ined mindre drift. Han yttrade sig derom 1735: "Hela felet
är, att intet en eller två tager sig arbetet med allvar an,
utan lita på hvarannan, och att der är ingen lön för
Secreta-rio. Et gratis poenitet esse probum."
"I Linköping" — säger han •— "hafver jag nu varit öfver
tolf år, och hafva synts mig som tolf dagar *). I Consist. i
Götheborg hade jag aldrig någon sorg, mer än då vi togo
afsked af hvarannan. Consistorium i Linköping hafver ock va-
*) "Ännu lefver ett troget minne af den berömde Ärkebiskopen
Erie Benzelius, och man berättar en händelse, som torde tå nämnas.
En Gymnasist, som skulle fara till Akademien, kominer till
nyssnämnde Biskop och begäi’ testinionium. Men ynglingen hade råkat i en
misstänkt bekantskap med en vacker flicka, hvaröfver Biskopen gerna
ville låta förstå sitt missnöje. Han frågar då med allvarsam mine:
Hvad har ni studerat? — Djekneu, eldig och djerf, svarade hurtigt:
Allehanda, i synnerhet Humaniora. — Nå, lil känner väl Musiken?–
Ja, något, Heir Biskop, jag spelar viol. — Hvad är det då för en
ton? frågade Biskopen, skrapande med foten, att åstadkomma något
ljud. *— Jag hörde icke så noga, svarade Djeknen, och petade sig i
örat. — Biskopen itererade ljudet och frågan. — Det var D, Herr
Biskop! -—Nej, sade Biskopen, det var Dis; men hvad är delta
språket i Biblen i ’Qui habet virginem in lectu, et eam noü taugit, stnlttis
est?" — Den halmkärfve, som ligger i elden och icke brinner, den
är våt, svarade Djeknen. — Biskopen studsade vid öfversättningen och
frågade: hvad är det dä: "fmpius dicit in corde suo: non est Deus?"
— "Jmpius", en Ostgöthe, "dicit in corde silo", svär vid sin buk, "non
est Deus ’, lian äter inga ärter. — Qvickheten af dessa svar behagade
så, alt Djeknen fick ett ypperligt testimonium; och den som vet, huru
oundgänglige ärter synas till Ostgölhens föda, lärer lika med Biskopen
roas af elt svar, som, så eldigt, innebar så mycket."
Denna anekdot läses i ".Bref under Resor i Sverige" (af Jon. Carl
Linnerhielm), Stockh. 1797. 4:o. sid. g4. Den meddelas här, till
littelse, emedan fiirf. af denna Biographi någon gäng hört den anföras
med vissa förändringar, ibland hvilka den osannolika, att det skulle hafva
Varit Benzelius sjelf, hvilken såsom yngling gifvit Spegel, medan han
var Biskop i Linköping, dylika svar. Benzelius var aldrig Gymuasist i
Linköping, och hade för öfrigt redan 1692 i Upsala utgifvit sin första
dissertation, innan Spegel hade tillträdt Linköpings Biskopsstol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
