- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 2. Baazius-Brag /
88

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Benzelius, Ericus Erici

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

Benzelius, Ericus Eric/’.

såsom en tjenst mot Fnderneslaii Jet, "alt en af hang Söner
applicerat sig till Manufaeturerne." — "Vi äro så fulle af
väder ocli rangsjuka. Annorlunda är det i florerande riken,
såsom England etc., och aldrig komma Manufaeturerne upp, förr
än hederlige mäns harn ej allenast drifva,’ utan och lära dem
af början oeh lägga sjelfva handen dervid." — De första
Engelska faren infördes 1 Östergöthland af Biskopinnan Benzelius,
oaikring 30 till antalet; de utspriddes sedermera och
förökades på 12 år till mer än 2000,

Såsom Riksdagsman sökte Benzelius undvika de
ytterligheter, hvilka den tiden, efter en hastig öfvergång från
envälde till folkvälde, voro så vanliga. 1723 uppdrogs åt honom
att uppsätta förslag till en "Ordning, hvarefter Consistorium
Regn» (så kallades Presteståndet) kunde hafva sig att rätta,
såsom Ridd. oeh Adeln hafver sin Riddarhus - Ordning." Vid
1738 års Riksdag, då frågan om några RiksRåders
entledigande föranledde så många öfverläggningar, visade sig Benzelius
böjd för de mildaste åtgärder, men tillika mån om att iakttaga
de i grundlagen föreskrifna former och afböja allt, som
kunde förorsaka söndringar inom Ständerna. — Vid samma
Riksdag var det Benzelius, som, till följe af Presteståndets
uppdrag, gjorde Ii. Fredrik föreställningar för hans olofliga
sam-tnanlefnad med Fröken Taube; och vid Riksdagen 1741
uppväckte luta åler frågan derom, på Drottningens begäran.
"Hennes Maj:t ville icke mycket synas deri," — hette det — "för
den innerliga kärlek hon bär till sin Gemål, och att Hennes
Maj:t icke måtte förlora dess Gemåls glada ansigte; dock
likväl låtit förstå, att Hennes Maj:t gerna skulle se samt med
ynnest upptaga, om vi, till hennes sinnes ro, Hans Maj:ts
andeliga välfärd och den allmänna rolighetens befordran, något
rörde oss." Ståudet lät då genom tvenne Biskopar
öfverlemna en skriftelig föreställning till Konungen, som likväl
förklarade, att han icke ville taga emot den: "Mir ist versprochen,
dass die Ständen in keine meine Particulariteten si ch mellirer»
sollen; Ich wisse schön, vras euer Stånd will, die Anlegung,
durch ivem und die Wege lvissen wir auch, und was in euer
Stande davon discuriret ist." Drottningen yttrade dock sin
fägnad, att Presteståndet å ämbetets vägnar hade gjort det
ste-git, och önskade, att äfven en dylik beskiekning måtte ske
till Fröken Taube, hvilket äfven verkställdes. — Att denna
sak bedrefs från början på Drottningens anstiftan, är
otvifvelaktigt, ehuru flere Presteståndets Ledamöter af nit oeh
välmening understödde densamma. Om Benzelius hirvjd varit nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/2/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free