Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Benzelius, Jacobus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BiMitLivi, Jaeobiis.
framtida oordningar. — Vid samma Riksdag Lade
Consistorium i Skara tillkännagifvit, att i Friimmestads församlings
sammankomster blifvit anställda till privat gudstjensts u tö frände,
att folk af lägre villkor långtifrån rest till Främmestad, alt
höra Guds ord, att ganska sällsamma paroxysmi eller
svirn-ningar en del under gudstjensten påkommit m. m.; hvilket
Consistorium, efter inhämtade upplysningar och på stället gjord
undersökning, ansåg "hafva smak af ett fanatiskt väsende, som
torde hafva svåra påföljder med sig, om det icke i tid
hämmas." Ståndet fann bäst, innan något annat åtgjordes, alt eu
allvarsam och förfaren man reste till denna församling och
noga undersökte allt. Benzelius erhöll detta uppdrag.
I andra slags Riksdagsärendeu, särdeles då frågor af en
ömtåligare beskaffenhet söndrade sinnena, var Benzelius
hof-sam, fridsam, hälst böjd för den mildaste åtgärden,
omtänksam att förekomma olägenheter for framtiden, dock alltid mån
om lagarnas helgd och fäderneslandets bästa. Således yttrade
han vid slutet af ßiksdagen 1727 den önskan, att den, som
kom till följande Riksdag, ville så laga, "att ingen Deputation
hälles, der intet rent Protocoll föres på allt hvad som talas
och svaras, och att aldrig något måtte sägas om någon person,
eho han vara må, som man intet kan bevisa; ty om man far
siiga: det och det har jag hört, men vill intet stå
derföre, så kan snart en oskyldig menniska blifva blamerad och
angripen." — 1759, då Secreta Utskottet beslutat, att
Riks-Råden Grefvarne Bonde, Bark, Hård, Bjelke och Creutz skulle
liccntieras, föreföllo inom Presteståndet vidlöftiga
öfverläggningar derom. Några Ledamöter i Ståndet ville då veta, oin
Ståndets Ledamöter i Seer. Utskottet biträdt samma Utskotts
beslut eller ej; hvaremot Benzelius förklarade, att ett Stånd ej
kunde pålägga dem, som äro Ledamöter i Secr. Utskottet, att,
emot ed och instruction, säga något in pleno, huru deras
utlåtelser och meningar varit i Utskottet. Han yttrade
sedermera angående sjelfva saken, "det ban alltid varit och är pro
mitiori sententia, men att ban tror, alt äfven detsamma,
hvarigenom månge tänkt hjelpa sals en, hafver den fastmer skadat,
och hos åtskilliga sinnen uppväckt hetsighet;" och när
Ståndet mildrat Utskottets beslut sålunda, alt de fem RiksRåden
skulle af Secr. Utsk. erhålla en tjenlig föreställning, yttrade
Benzelius, att, ehuru ban af sig sjelf vore benägen till parlera
mitiorem, ehuru han med all sorgfällighet denna sak eftertänkt,
ehuru han aldrig går derifrån, att Stånden aga jus
adgratian-di i gemen, hafver ban dock likväl icke kunnat finna någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
