Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergman, Torbern Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han att på en liten bokhylla, som bortskymdes af bordtäcket,
undangömma Euclides, Keil och andra sådana författare, när
hans inspector klappade på dörren; och då endast
philosophiska böcker funnos på bordet, var denne nöjd.
Detta trägna stillasittande under tvenne terminer verkade
ofördelaktigt på Bergmans helsa. När han midsommarstiden
1753 begaf sig hem till föräldrarna, tog han med sig alla
Linnés arbeten, och under sommaren gjorde han sig bekant
med naturens alster, särdeles örterna och insecterna. Då han
hade funnit flera af de sednare, som saknades i Fauna Suecica,
uppsände han dem till Upsala. Linné emottog med synnerligt
välbehag denna skänk af en yngling, som då var för honom
alldeles okänd, uppmuntrade honom till fortsatta forskningar,
och kallade en vacker fjäril ”Phalæna Tortrix Bergmanniana.”
På egen hand läste Bergman Palmqvists Algebra, och
afskräcktes ej genom de många tryckfelen. Ofta sträfvade han
hela veckan med några få rader, till dess knuten omsider blef
upplöst, och då var hans fägnad så mycket större.
Återkommen till Upsala om hösten 1754, fick han
obehindradt studera efter sin böjelse. Innan kort utgaf ban sin
första Disputation ”de crepusculis” och blef Phil. Candidat
1756. Snart blef han utom Universitetet känd genom sitt rön
om ”Coccus Aquaticus.” Linné tviflade i början, om det hade
sin rigtighet; men sedan han sett hela sammanhanget och
genomläst beskrifningen derom, hvilken på hans begäran
uppsattes och insändes till K. Vet. Akademien, skref han derpå,
jemte sitt namn: ”Vidi et obstupui.” Bergman inlemnade
äfven till samma Akademi en Afhandling om Iglarna, der han
närmare utredde åtskilliga förut okända eller ovissa
omständigheter. Han utgaf en disputation ”de Interpolatione
Astronomica”, promoverades 1758, utgaf en dissertation ”de
Attractione Universali” och utnämndes till Docens s. å. Brist på
nödiga instrumenter förorsakade väl i början mycket hinder
för hans föreläsningar i Experimentalphysiken; men han
skaffade sig dock, oaktadt sina knappa tillgångar, en stor
elektrisk apparat, för att i det ämne, som då var det nyaste i
hans vetenskap, kunna pröfva andras uppgifter och lemna en
säker undervisning. Hans intagande föreställningssätt och hans
värma för sin sak samlade alltid omkring honom talrika
åhörare.
Vi hafva följt Bergman under hans egentliga läroår; vi
kunna icke, utan att öfverskrida gränsorna för denna uppsats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
