Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergman, Torbern Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det företog sig att i trenne delar utarbeta den Mathematiska,
Physiska och Historiska Verldsbeskrifningen. Den Physiska
Delen, som Bergman åtagit sig, blef först färdig. Ehuru
inskränkt inom ett visst arktal, ehuru tryckningen påskyndade
handskriften, så fort den flöt ur pennan, öfverträffade arbetet
vida det dermed ifrån början åsyftade ändamål. Det fann en
så hastig afsättning, att en ny upplaga måste utgifvas kort
efter sedan de öfriga delarne utkommit; det öfversattes på flera
främmande språk, gjorde författaren känd såsom en af tidens
utmärktaste män i Physiken och blef äfven ett medel till hans
befordran.
Joh. Gottsk. Wallerius hade erhållit afsked ifrån
Chemiska Professionen: Bergman uppsattes främst på förslaget till
sysslan, ehuru denna vetenskap icke hittills utgjort hans
hufvudstudium: en medsökande, som för sig hade att åberopa
företrädet af tjenstår och en med den sökta tjensten närmare
öfverensstämmande befattning, besvärade sig deröfver.
Akademiens Cansler, Kronprinsen, som framför allt ville afse den
största ostridiga skicklighet till detta kall, infordrade
Bergs-Råderna von Swabs och Tilas’ skriftliga yttranden om de
sökande. De kände icke Bergman personligen, men begge
gåfvo honom företrädet framför de medsökande, i anseende till
hans bekanta insigter i allmänhet, hvilka alltid och allestädes
bereda en skicklig Chemist, hvarvid von Swab särskildt
åberopade Bergmans disputation om Aluntillverkningen, och
Tilas fäste synnerlig uppmärksamhet på den då nyligen utkomna
Physiska Verldsbeskrifningen, hvilken ansågs såsom rätta
grundvalen till en pålitlig Bergsmanna-kunskap. Förslaget
stadfästes och Bergman utnämndes till Professor.
En eldsvåda hade 1766 lagt några trädhus på
Laboratoriigården i aska, och det med möda räddade stenhuset var så
förfallet, att det hvarken utan äfventyr kunde bebos eller
inrymma de Mineralsamlingar, som Akademien då ägde. Några
mortlar samt capell- och skärfvelfoder utgjorde hela
inventarium. Efler Bergmans förslag och ritning blef
Laboratoriihuset ombygdt: han ombesörjde en ändamålsenlig inredning af
Laboratorium och anskaffade instrumenter. Mineralsamlingen
uppställdes och ökades genast med Bergmans egen; hvarjemte
han, till begynnares tjenst, ordnade en mindre samling, der
stufferna hade tydliga skiljemärken och synbart föreställde
alla större förändringar samt kunde utan skada handteras;
äfvensom en särskild Svensk samling, der arterna upplades i
geographisk ordning, så att ögat kunde i smått se alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
