Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bjelke, Hogenskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 Bjelke, Hogenskild.
Hertigilöme besittningar, oeb egotvister, hvilka mellan honom
och Hertigen uppstodo, samt tvister om Adelns privilegier
föranledde ständig ovilja och söndring. Hog. Bjelke skref 1Ö88:
"att gamle Konung Gustaf väl varit bland de Herrar, som mest
befordrat rikets bästa; men hade också genom arfföreningen
blifvit derföre mera tacksamt belönad, än någon annan
Konung i Sverige. Adeln hoppades deremot, att också få
tillgodonjuta sina friheter; hvarföre Hr Hog. had, att hans
furstliga Nådes fogdar hädanefter icke ville hafva så inyeket att
beställa med Adlens landtböndcr, som hittills alltför ofta blifvit
försökt." Redan 1Ö85 bedyrade Carl för Konung Johan, att
Adeln hade för afsigt alt upphäfva arfföreningen, och detta
berättades af Konungen i Rådet. Då Johan tog sig en gemål ur
Bjelkeslägten, fingo de förnämste medlemmarne af denna ett
förökadl inflytande. Carl IX qväder härom i sin
riin-chrö-nika:
Riksens Råd, de otiogne inän
Voro af dem tlie förnämste fyre
Hogcuskiöld, såsom lörr kallades Clemet,
Af den man ännu säga vet ....
De öfriga voro Thure och Claës Bjelke ocli Erik Sparre.
Förlikning träffades sedan efter Körningens död mellan
Hertigen och Herrarne och de öfverenskommo att "under Konungens
frånvaro gemensamt sköta rcgimentet, och derföre ansvara, en
för alla och alla för cn." Den nyo Konungen utfärdade ett
öppet bref, hvaruti ban erkände de anklagade Rådshcrrarnes
oskuld; men deröfver blef Hertigen missnöjd. Vid K. Johan
III:s begrafning bar Högenskild Bjelke spiran och likaledes vid
Sigismunds kröning. — Den hvilopunkt berättelsen vinner vid
detta tillstånd af lugn och skenbar försoning lemnar tillfälle
till en öfverblick öfver förflutna öden och den ställning Hr
Hogenskild intog till sina fränder och andra, såväl som öfver den
tidens aristokratiska tänkesätt. Spår’ till ett för
underhafvan-de tryckande adels-välde möta oss i bref från Hogenskild
Bjelke till svårmodern Märta Sture, deri ban berättar, att
bönder från hennes Grefskap varit hos Konungen och klagat
öfver en gärd och forslor, som Grefvinnan dem ålagt. "Fingo de
först medhåll af Kon. (Joh. III), förrän jag koin tillslädes;
dock sedan bönderna förnummo, alt jag sporde efter dem och
hade aktat dem tillbörligen tilltala, drogo de utan besked
härifrån. Derföre vore godt, att E. N. lät ransaka, om de andre
bönder styrt dem ut, eller de gjort det af deras egen mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
