- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 2. Baazius-Brag /
253

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Bjelke, Sten, d. ä.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B 3 b t. k b , Sten, d. ä.

de genom afslutadt furdrag kunde uppvisa sin rättighet. Detta
försök ville Bjelke på allt sätt motarbeta. Vid Pommerska
ständernas sammankomst föreslogs, alt landet skulle förvaltas
som hittills, men under Ghurfurstens namn oeh styrelse härå
titel af det Churfurstliga Pommerska, likväl tills vidare
begagna Hertigliga sigillet. Ständerna begärde alt till
Churfursten få skicka denna förklaring, föregifvande för Bjelke, att
det endast var för skens skull, oeh ej kunde skada, dä
Churfursten skulle neka att erkänna dessa auspråk. Och i dou
händelsen voro de för framtiden ursäktade. Men Bjelke, soin
förutsåg, att Churfursten gerna skulle samtycka till en eftergift
i formen, då han derigenom, utan att behöfva underhandla
med Sverige, kom i besittning af landet, nekade till
Ständernas begäran. En beskickning till Churfursten vore både
farlig och onyttig. En skrifvelse kunde uträtta detsamma. För
öfrigt afslog Bjelke en annan Ständernas begäran alt få för
tillfället skiljas åt, och sedan sammanträda. Landlständerna
afläto till Cburf. en skrifvelse, i hvilken Bjelke rättade de
uttryck, hvilka kunde tydas på undergifvenhet eller beroende.
De förklarade sig ej vilja förnärma Churfurstens rättigheter,
endast förvaltningen fortgick som biltills, och att inga
fiendt-ligheter mot Pommern föröfvades. Churfursten ville ej veta af
någon annan förvaltning, än den som i hans namn utöfvades,
och afstyrkte Kejsaren och Tyska ständerna från aft härtill
lemna sitt samtycke. Han föreställde den fara som från
Sverige hotade, om denna makt utvidgade sina gränsor. Då
Pommerska Landlständerna ånyo sammanträdt, fattade de det
beslut, att Bädcr och Magistrater skulle fortfara med sica
befattningar såsom i Hertigens tid, alla höghetsrättigheter tills
vidare hvila. De hvarken ville eller kunde våldföra
Churfurstens rättigheter, eller tillåta inskränkning i sina egna
privilegier. Bjelke var likväl missnöjd, både deröfver, att de ej
meddelat honom skriften, förrän det blifvit afgjordt och
besegladt, och emedan deruti flera yttranden funnos, som
förnärmade Sveriges anspråk, såsom att Ständerna genom
Hertigens död voro beröfvade allt menskligt beskydd, då likväl ett
föregående fördrag innehöll, att vid Hertigens död öfvertog
Sverige förvaltningen. Äfven föreföll det misstänkt, att alla
embetens utöfning skulle fortfara i kraft af den förra
edsför-bindelscn till sista Hertigen, hvilket syntes vara till fördel för
Churfursten, då honom var undersåtlig trohet lofvad i
händelse af Hertigens död ulan arfvingar. De hade äfven kallat
Churfursten ’’dominus clementissimus." Landlständerna ursäk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/2/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free