Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bjelke, Sten, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B j c t k E, Sten, d. y.
207
da Lan befriades från alt vara närvarande i Kammaren, sä
vida ej högst vigliga mål der förehades. Utom Juslitie-,
Civil-och andra Hikets angelägenbeter i Rådet, skulle lian hafva ett
vakande öga på allt kvad den allmänna välfärden rörde, sä
att Konungens och Rikets säkerhet granneligen blef iakttagen,
elt godt förtroende bibehölls mellan Konung och Undersåtare,
enighet i Rådet och troget medarbetande till puhlici gagn,
samt att i riket inlet buller måtte uppkomma öfver krigets
besvärligheter." I sådant fall skulle Konungen underrättas ock
tjenliga medel vidtagas. Komme Rikets angelägenketer att
lida för RiksRådens resor i enskilda ärenden, "skulle
RiksSkalt-mästaren göra aftal med dem om vissa dagar, och att de på
samma dagar i råttan tid samlades till rådplägningarna, och
cflcr som sakerna mellan Rådet voro indeltc, alt de utan
tidsutdrägt blefvo afgjorde. I synnerhet reeommendcrades
honom Juslitie och Revisions-sakerna till skyndsamt utslag och
de klagandes afhjelpande; var antalet af rättens ledamöter
icke tillräckligt, skulle lagfarne bisittare adjungeras.
Riks-Skallmästarcn hade uppsigt öfver Collegierna, att de i tid
inkommo ined de betänkaudcn, som Rådet önskade. Dä
Konungen af krigsoroligheterna blifvit hindrad att undersöka
beskaffenheten af de under hans faders regering och
minderårighe-len utfärdade bref och förläningar, hvarpå bekräftelse äskades,
skulle RiksSkallmästaren tillika med de af Råden, som sutto
i Cancelliet, och andra, som dertill förordnades, företaga sig
alla mål rörande förskrifningar och bcnådningnr, och förfalla
skriftliga betankandcn, huruvida de voro grundade på riksens
rätt, conslilulioner och riksdagsbeslut, eller voro deremot
löpande; och K. M:t således blifva säker, om ban dem, ulan alt
kränka siu oeh rikets eller enskilda rättigheter, kunde
bekräfta. KiksSkaltmästarcn var till krigets slut beklädd med
denna vidsträckta makt. — StalsContorct åtskiljdes från
Kaui-mar-Collcgium; likväl skulle RiksSkatlmästarcn i häda föra
praesidium. — Af följande enskilda yttranden i Rådet,
inhämtar man Bjelkes tankar om vigtigare, der förefallande ärenden.
"Om vi fundera staten på ovissa inedcl, så går den
öfverända; kvarföre måste sådant ändras."
I fråga om Konungens rättighet att utnämna Embetsmän,
yttrade Slen Bjelke: "Man hafver exempel, alt RiksRäd äro
valde med RiksRåds Råde," "Konungen skall slyrka det som
slutet är, efter Konungens cd konom dertill obligcrar."
"Aldrig kan en Konung göra en ny lag, men alt conservera de
gjorde lagar, det svär han på." I Reductionsfrågan yttrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
