Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Bjelke, Nils Thuresson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjelke, Ni/s Thuresson."
277
mon frère, alt jag med sa stor ehngrin och förtret sitter i
sådana commissioncr , som någre af reductions-Commissionen i
Stockholm skulle kanske silta med räddhåga och bäfvan uti
en approche, eller på en contre-eharge; och om man är
Capa-hel till att göra något godt, när man intet finner sig till en
ting Skicklig och duglig, kan mon frère väl lätt döma; Jag
skall ieke dess mindre vara så flitig, som någon annan, och
åtminstone sitta der, om jag än ej är mera nyttig der, än jag
vet mången annan vara på de ställen, der de sitta. Men om
jag intet får den nåden förr att uppvakta H. M:t än denna
commission är ändad, så sker det sent, eller aldrig; ty jag är
säker på och kan på min ära försäkra, att denna conunission
lärer gå mänga år innan den ändas." Långsamhetcn kom af
de Ledamöters interesse, som i följd af sina i och för denna
befattning stora löneförmåner ej sä snart önskade slut derpå.
"Gref Gustafs (De la Gardies) sjukdom gjorde ock sitt till. Han
hade fält gulsoten, sedan ban engång sutit i commissionen."
Bjelke försäkrade, att det var honom en särdeles crève coeur,
att tjena H. M:t i sådana copimissioner. Det vore ingen ort
i veriden, der en Generalsperson brukades i saker, hvari han
ingen kunskap hade. "Man kan lätt tänka, huru H. M:t tjent
blifver; ty jag kan försäkra, att jag, Mellin och
Slottsllaupl-man, vi sitta ocli gapa, när de andra börja disputera om
ju-re publico och jure privato, utan att veta livad det är,
mindre kunna säga några sentimens, hvilken som har rätt, och
är det säkert, att den endaste gången vi hafva varit tillhopa,
bela conferentien förlopp i disputer, om amissio och privatio
bonorum vore ett, och utaf hvilka expressioner man skulle
sig i ett bref betjena; jag befruktar, att när vi komma att
votera engång om saken, så lära alla våra vota vara lika,
neml. Mellins och Bockens, samt mitt, att vi ej förstå det.
Det är bättre bekänna sanningen." I br. 1603 d. 13 Maji:
intygar Bjelke, huru ban, såsom utan all confience, lät allt gå
som det ville, men att ban kunde på det kraftigaste försäkra,
att "icke allenast Borgarne utur städerna desertera, utan ock
sjelfva Adelsmän läto stå sina gods, oeh begåfvo sig till
Mecklenburg och Hinter Pommern med hvad löst de kunde hafva.
Atlestata kunde insändas, om så fordrades. Allt fritt folk i
städer och på land börja salvera sig till det Kungl. Preussen.
Af licenterna kunde ej ■§■ indragas; ty all commereien låg
under för misstroende skull förlidet år, och appareucen var cj
bättre för närv. året. Det ruinerar totaliter bela landet, och
desespererar mången menniska." — 1697 d. 6 Mart.: Bjelke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
