Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Bjelke, Nils Thuresson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Bjelke, Nils Thuresson. 28 r»
ordnade Actor H. Heerdhjelm uppsatta anklagelsepunkter.
Försvaret var vidlyftigt och vittnade om lugn och styrka. Han
åberopade, att hvad som lades honom till last, antingen var
honom af K. Carl XI hefaldt, eller ock hade han erhållit
hans dérharge. Man förebrådde Bjelke bland annat, att ban
brefvexlat med de utländska makter, som hade ett från
Sverige skildt interesse, att han värfvat folk, som det föregafs
till Konungens tjenst, men dessa sedan till utländska makter
försålt, att han i sina söners namn uppburit pensioner, och
for 2000 Rdr förbundit sig och sin posterité till en
främmande Herres tjenst; ban hade oförsvarligt förvaltat sina embeten,
nedtystat en dråpsak, och efter K. Carl XII:s anträde till
regeringen vägrat att i tjenst bland sina underhafvande mottaga
en person, som varit försedd med Konungens egen fullmakt.
Denna sista beskyllning härrörde frän misstag, då Bjelke till
undvikande af penningeutpressningar vid fullmakters
utfärdande undvek att låta sin Canzlibeljening i Pommern dermed
taga någon befattning, utan hänviste alltid till StatsContoret,
för att få afgifterna bestämda. Konungen fattade saken så,
att Bjelke vägrat mottaga och efterkomma en Kungl, befallning
hvilken cn utnämning innebar. Man trodde sig finna ett skäl
till Bjelkes vägran deruti, att den befordrade personen tjent
honom som dräng. Skarpa bref egenhändigt från Konungen
till Bjelke förkunnade den högsta onåd; Piper misstänktes af
Bjelke vara den, som i hemlighet uppretade monarcheu. Bland
Konungens ord voro äfven dessa: "På sådana comportementer
mot sin Öfverhet plägar lif, ära och gods att springa."
Saken var en obetydlighet, men föranledde missförstånd och de
svåraste följder. Domen blef, att emedan Bjelke, utom
andra brott, som uppräknas, hvaribland myntförsämring i
Pommern till beredandet af enskild vinning, "genotn eder
(förmodligen afses Bjelkes utländska tjenster), som stridde mot
sanning och samvete, genom det ban Konungen icke lydno
hållit, och bud hans ståndit, utan tvertom Konungen med
bref, ord och gerningar orätt gjort;" ty dömmes ban att mista
lif, ära och gods. Lifvet skänktes honom af Konungens nåd,
äran behöll ban, skrifver Berch, i mången mans sinne, men
hans lösa egendom, förvärfvad i Ungerska fälttåget,
skingrades. Ett rykte gick att den fiende, som beredt Bjelkes fall,
af Konungen erhöll allt hans silfver, som var af högt värde.
Af familjgodsen tilläts det Bjelke endast att behålla Salestad
och Gäddeholm, såsom ersättning för hvad hans Grefvinna bragt
i boet. Hvad som förvärrade Bjelkes sak, vsr att han i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
