Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjurbäck, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B J V R I) ’i fi K , Olof.
503
sökte Bjurbäck Upsala oeli blef PLil. Candidat; men sedan
Pbilipstad blifvit härjad af en gruflig vådeld 1775, nödgades
ban antaga kallelsen till Adjunct pä landet. Hans vacklande
helsa gjorde honom mindre skicklig till denna tjenstgöring,
som, i de vidsträckta och folkrika församlingarna inom
Carl-stads stift, fordrar friska krafter. Bjurbäck lemnade sin
station i Kila 1776, erhöll en condition, och vistades i Upsala
under lästerminerna 1777. Antagen till E. O. Bat. Predikant
vid K. Lifgardet, måste ban, for en svår värk i hufvud och
ögon, ådragen genom förkylning, försaka denna syssla.
Sjukdomen tilltog så, att han i Maj 1778 fann sig oförmögen att
göra sina lärjungar någon nytta, hvarföre han lemnade sin
condition och emottogs som barn i huset af Prosten i
Carlsko-ga Gustaf Kjellin. Måhända Läkares misstag, jemte
patientens sömnlöshet, gråt och ängslan, mycket bidrogo, att
plågorna med cn förfärlig våldsamhet ökades under hösten och
vintern samma år. Han var dä icke i stånd att vägleda sig
sjelf, än mindre läsa och skrifva. Efter flitigt nyttjande af
Loka brunn blef ban väl något bättre, men aldrig sedermera
fullkomligen frisk. En chronisk hufvud- och ögonvärk
plågade honom intill döden. — 1779 antog han åter condition och
försökte sig i predikstolen. 1780 koin ban såsom
Huspredikant till Assessor Linroths Enka.
När han blef utnämnd till Eloqu. et Poes. Lector, ansåg
ban sig ännu hafva gjort alltför ringa bekantskap med
Romerska Litteraturen för alt rätt fylla sin plats. "Sommartiden
vistades han dag och natt på Gyinnasii-Bibliotheket,
oupphörligen fördjupad i läsningen af Roms författare. Hans tal och
parentationer ådagalägga, att han förvärfvat en djup
kännedom i detta språk, Roms historia oeh antiquiteter, samt hade
en äkta classisk smak i uttrycken, både i bunden och
obunden stil. Ciceros arbeten kunde ban, sä till sägandes,
utantill, likasom de skönaste ställen hos andra Prosaici och
Poeter. I ett lyckligt, säkert minne bibehölls hvad han bemödat
sig att- qvarhålla. Näst Romerska Litteraturen blef Svenska
Civil- och Kyrko-Lagfarenheten föremål för hans verksamhet.
Detta studium, jemte hans skarpa omdöme och lefvande
rättskänsla, gaf honom ett sådant anseende och inflytande i det
Ämbetsverk, hvarest han tjenstgjorde, att ban med rätta
hölls för den förste bland sina Collcger. En mera noggrannt
lagenlig rättegångsordning, reda och säkerhet för de medel,
som voro under Domkapitlets tillsyn, blefvo genom honom
införde."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
