Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björklund, Isaak - Björner, Erik Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
b .i 6 u n t k , Erik J ulius.
Pikis; 1734 Andre Theol. Prof. samt Pastor vid Åbo Stads
församling. Död d. 30 Jan. 1734.
Gift med Sara Elisabeth Bergman.
(Källor: Salvii Lärda Tidn. l^o, N:o 4a. — Ge*. Biogr. Lei.)
BJÖRNER, ERIK JULIUS.
Född d. 22 Juli (g. st.) 1090 i Timra Socken i
Medelpad, der Fadren Mauritz Björner, sedermera Assessor i
Svea Hofrätt, då var Häradshöfding. Modren , Anna Cath.
Teet, var af en gammal slägt, som i 13:de årh. inkommit från
Skottland. Efter alt hafva genomgått Hernösands skola, der
han infogs vid 8 års ålder, och gymnasium, begaf sig den
unge Björner 1713 till Upsala Universitet, der han jemte
flitigt begagnande af de offentliga föreläsningarna i Logik,
Historia och Språken, men i synnerhet i Nordiska antiquiteterna,
uti de sistnämnde gjorde sådana framsteg, att ban redan 2:ne
år derefter, eller 1717, utgaf en Akademisk Afhandling : "de
Svcdia Roreali," hvilken ä ena sidan ådrog honom vissa i
Upsala högt ansedda Antiquariers missnöje, i anseende till
åtskilliga deri framlagda obehagliga åsigter, men deremot
banade honom väg till den berömde Fornforskaren Joh.
Pering-skölds ynnest, och blef orsak dertill, att den unge
Författaren s. å. kallades till hufvudstaden alt emottaga en
Cansli-be-ställning i Antiquitets-Collegiuin.
Alt under sådana omständigheter Björner med särdeles
förnöjelse omfattade detta tillfälle, så utmärkt gynnande för
fortsättningen och utvecklingen af hans älsklings-studium , var
naturligt. Han tillträdde också densamma redan i början af
följande året (1718) och hade genom några Afhandlingar, som
han författade och som ytterligare befästade den fördelaktiga
tanka Peringsköld redan faltat så väl om hans ovanliga flit,
som om hans utmärkta insigter i de ämnen, som rörde
Nordens fornlemningar , den tillfredsställelsen att i slutet af 1719
se sig befordrad till Translator för Isländska språket. Ieké
långt derefter, 1725, sedan J. F. Peringsköld (sonen) var
död, blef baii utnämnd till Sekreterare i samma Collegium.
I denna egenskap företog han, på R. R. Friherre Dübens
begäran, en resa genom de till största delen ännu obekanta
Norrländska Provinserna , i afsigt att samla materialier och
sedan i enlighet med de gamla Sagorna utarbeta en gcographi
öfver det> gamla Sverige. Under denna resa hesäg ban en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
