Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björner, Erik Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B jorm&k, JLrtk In Hus.
som finnes afteckna:!! (Dalins Vifterh. Årh. 2 cl.) och tydligt
föreställer ett gammalt sönderbrutet kopparhäcken, påstods
dock efter åtskilliga löjliga förklaringar vara en — hjelm.
Björner, som märkte hänsyftningen, hade den förargelsen att
se sina "alfvarsamma frågo-tankar om en puhlik satyrist"
genast supprimerade. Föga lyckligare var han i företalet till
Nordiska Kämpadater, der han företagit sig, att på elt
temligen osmakligt sätt bevisa den gamla adelns företräden
framför den nya genom tillämpningen af satsen om gammalt och
nytt vin; ty ett belt ark måste derföre omtryckas och För f.
emottaga en ganska eftertrycklig skrapa. Ett träget oi-h
långvarigt studium af Gotiskan synes hafva haft elt menligt
inflytande på språket i några af hans sednare arbeten,
synnerligast uti hans Svea Rikens "Hävda-ålder," som utmärker sig
genom ett besynnerligt skrifsätt, ovanliga ordfogningur jemte
en sällsam orthographi. Genom dessa curiositetcr har han
icke blott gjort en del af sina arbeten, hvari nyttiga, ofta
vigtiga och grundade anmärkningar icke äro sällsynta, för sina fà
läsare tunga och obehagliga, utan äfven gifvit sitt rykte till
pris för den fruktande, men ganska naiva anmärkningen af
lians biograph, "alt de, som belt oeh hållet lägga sig på ett
lands ålderdomslemningar, sällan taga sig till vara för den
sjukan att vilja skatta dem allt för högt." (Ralhl. 1. c. p. 103.)
Såsom egentlig häfdeteehnare var Björner alltför ensidig
och öm om sitt fäderneslands redan länge beprisade
uråldrigbets ära, för att i allmänhet i sådana åsigter kunna anses
pålitlig, ’’och må, för att rättfärdiga detta omdöme, det vara
tillräckligt alt nämna, huru ban icke allenast bemödade sig
att förlägga de fleste ställen, som i Sagorna förekomma, i
Sverige, utan äfveu att låta sina fleste hjeltar, dem han
dessutom på goil tro antager hafva uppnått t. o. ni. 500 års ålder
(Odde, Norna Gest), derifrån utgå. Kanske flyter från den
sednare källan hans ifver att vederlägga Dalins i visst
hänseende origtiga hypothes om vattenmiuskuingcn.
Skrifter: l. De Svcdia Boreali. Ups. 1717. (1. om Jatlahcm. 2.
om Helsingland). — a. Specimen Hist. Geogr., descriptionem
Go-tunlieimiæ >. gigantearnm terraruiu, quæ in Svetliia Boreali olirn
»i-tæ fnerunt, succinete exhibens. Sthm. 1721. Omtr. och tillökt 1741.
—— 3. Epistola responsoria ad OI. Celsium de ejusdem dubiis cirea
delineationem & explicationem Rnnanim. St. 1736. — 4.
Prodro-mus tractatunm de Geographia Scandinaviae Veteiis & Historiis Golhi—
cis, exhib. suceinct. judicinm de Scythis, Suethiæ & Golliix etjmo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
