Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnklou, Matthias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Björnklou, "Matthias.
sigt som den sednare hade, oaktadt sina personliga
förtjenster, alt dervid komma i Slanka. Äfven anmärkte Björnklou
att Churfursten af Mainz väl ansågs tillhöra Österrikiska
motpartiet, men att han i sjelfva verket befordrade Österrikiska
husets intercsse. Då det visade sig, att Frankrike försmådde
Sverige, och endast ville bruka det som medel för siua
afsigter , vände sig Björnklou i enlighet med sin instruction åt
Österrikiska sidan, och lät förstå, att Konungen af Sverige,
oaktadt sin förbindelse med Frankrike, önskade blifva
förso-nadt med Österrike. Då utspridde Fransoscrne öfverdrifna
rykten om det åt Sverige lofvade understöd, hvarigenom
misstroende väcktes hos Cabineltet i Wien, och sedan valet efler
önskan utfallit, var Österrike likgiltigt om Sveriges vänskap. Då
närmade sig åter Frankrike, och erbjöd Sverige subsidier. Uti
Churfursten af Mainz hade Björnklou förvärfvat sig en vän,
och ehuru han ej kunde förmå denne till att bestämma
fredén mellan Konungen af Ungern och Sverige som ett villkor
för Kejsarevalet, uträttades genom Sveriges biträdande af det
då bildade Rhen-förbundet, att Bremen och Verden befriades
från alla krigets följder. Delta förbund hade Churfursten af
Mainz till upphofsman, och åsyftade att trygga Westphaliska
freden och vestra Tysklands säkerhet.
Björnklou stod ej på någon förtrolig fot med Fransyska
eller Österrikiska 3Iinistrarne. En-af de förra, Grammont,
kallar honom "fort enlèfé et amourcux de son opinion";
tillägger, att han öfver allt skref långa latinska afhandlingar, som
aldrig togo slut, och hvilka han sjelf ansåg för högst
oumbärliga stycken. I dem skonade ban cj Österrikarne. Wolmar,
Österrikiska Ministern, "un personnage, à pen pres de mcme
ctoffe", lemnade ej detta obesvarad!, utan hade i en skrift kallat
Svenskarne "Galliæ mercenarii." Häröfver blef Björnklou tilt den
grad uppbragt, skrifver den lättsinnigt skämtande Fransosen,
att då ban kom till Marskalk Grammont, "le Maréehal le erut
possédé, et que tous les diables lui ctoicnt entrés dans le
corps, et jamais farce ne fut pareille: il se débattoit comine
un fnricux sur ces mots de Galliæ merccnarios, se levoif dc
son siège, et revenoit k la charge, répétant mcrcenarios, en
disant au Maréehal: Amicos, eonfoederatos, le (pici
acquie-scoit à tout avec un sans froid, qui augmentoit encore
l’em-portement du Sucdois; mais coinme le Maréehal vit, que la
conversation tiroit en longucur, toujours de la mème force, il
s’avisa de la finir en lui demandant, s’il croyoit, que Volmar
prit de ses mémoires, pour composer les siens, quainsi il se lui
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
