Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B J i) Il K H \ M.
551
ren, som yar undangömd, småningom uppdrog den ena
in.is-queu med det hvila tyget, som liknade en liksvepning.
Denna inasque föreställde Gustaf Adolphs ansigte. Den svängde
sig något vid uppdragningen oeh nedsläpptes åter ganska
sakta ; den andra fantomen åter föreställde Adolph Fredriks
ansigte, hvarvid tillgick som vid den förra. Ehuru jag hade
sell hela tillställningen, så kan jag icke neka att detta
specta-kel hade något imponerande. Sedan hegge fantomerne voro
nersänkte, antändes förmodligen frön af Lycopodium, som
blixtrade med ett sakta blekt sken. Jag kunde ej se hvad
som vidare förehades. De åskådande bortgingo, och jag kröp
fram från milt gömställe , mycket eftertänksam , ont jag skulle
våga att yppa bedrägeriet för Konungen sjelf eller för någon
af vederbörande. Jag fann likväl, att jag borde vänta till
något passande tillfälle, som ock inträffade."
I "Scandinavien och Carl Johan", förekommer en
berättelse , huru Björnram bemäktigat sig geniet Ehrensvärd, och
dragit honom med sig till S. Johannis Kyrka, men hvarefter
General-Amiralen i en billet undanbcdt sig vidare bekantskap
med Mystificatorn.
Dessa upplysningar torde kasta någon strimma ljus i det
dunkel, som omgifver Mysticismen i Gustaf HI:s tid. Hvad man
deraf kan lära är, att svärmeriet är en parasitvext på egen
rol, som likväl slingrar sig omkring både otrons och trons stam,
lika kraftigt frestar philosopher som theologer,
verldsmenni-skan som den kammarlärde. Det enda sätt att leda detta
dystra åskmoln ifrån sig, är att låta en sann Christendom väl
utveckla de religiösa anlag, naturen bergat efter sitt fall.
Ty gäckas menniskans evighets-sinne af religionen,
skönkonst-lä rau och philosophiska speculationen i en viss tid, så är visst
alt det utbryter — i svärmeri. Då man predikar oin
"Högsta Väsendet," såsom en mathematisk punkt, 0111 "Dygden,"
såsom en drifhusvext framdragen medelst högmodets telluriska
varmapparater, då man i Konstens Genius blott ser en
Nürn-bcrgare för de stora barnen i den bildade verlden, då
Philo-sophien är blott vitter phrascologi om hvad Seus Commuu
tänkt och fattat, — då lutar Snillet i sjelfva
Konunga-man-telu mot Björnramar, såsom mot "Menniskans stöd" *).
*j Uttrycket afser eu uppsatts i Skaudia af L. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>