Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blom, Isak Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ß[.o m, Isak Reinhold
349
Tvänne år, sedan han inträdt på ämbetsmannabanan,
å-tog ban sig, såsom viearie för en vän, protokollsföringen i
Poliskammaren, der han af denna anledning för en iängre tid
blef fästad med trägen tjenstgöring under den slr.inge och
driltige UnderStåthållaren Liljensparre. Här vann han dock
icke tidiga eller hastigt på hvarandra följande befordringar
eller utmärkelser.
"De stunder, som kunde undandragas från min
enformiga tjenstebefattning" — säger ban — "användes på läsning.
Sveriges rena och sanna litteratur var nu på sin höjd. Jag
förvånades af Tragedien Odén på ett sätt, som ej låter
beskrifva sig. Jag ansåg det ögonblick lyckligast af min lefnad,
då jag gjorde Författarens bekantskap; jag anser det så
ännu , efter tjugo förflutna år, och ändrar aldrig detta tänkesätt.
Det är detta mägtiga Geniets vänskap och undervisningar och
biträde som jag har att tacka för min framgång i mer än ett
afseende. Jag skref under hans ögon, gillades eller
förkastades. Aldrig har en Elev funnit en större Mästare, och
Mästaren aldrig en tillgifnare Elev. Min ärelystnad växte
emellertid, utan att jag beräknade mina svaga krafter. Jag bar
visst aldrig ägt mer än en medelmåttig talent for verskonsten,
och jag hade kanske aldrig ägt den, utom Leopolds exempel
och lärdomar."
Blom vann dubbla priset i Svenska Akademien 1792
föl-ett "Skaldebref till dem som söka elt Odödligt Namn," stora
Accessit 1794 för ett "Skaldestycke om Religionens
Nödvändighet för Samhällens Bestånd"; och efter dessa prof ansågs
ban värdig en plats i Akademien.
Såsom vitter har Blom å ena sidan blifvit öfverhopad med
slösande loford , å den andra nedsatt genom strängt klander.
Skarpast framträda dessa ytterligheter i Gr. Wirséns och
Hammarskölds omdömen: den förre, som icke gjort vitterhelen till
sin hufvudsak , var af tillfället uppmanad att hålla ett loftal;
den sednare , som med passion hade egnat sig åt vitterheten,
kunde aldrig återhålla sin harm, när ban talade om den så
kallade Leopoldiska periodens heroer. Den lugna
granskningen skall med rättvisa och billighet bestämma Bloms rum på
den Svenska Parnassen. En utgångspunkt för en sådan
granskning lemnar Hr Enhcrg. "Högt skållade Blom i alla
snille-verk stilens fullkomning; derföre älskade han framför allt den
Romerska Litteraturen, som han noga kände, oeh af samma
orsak den Engelska och Fransyska. Den Tyska kände ban
mindre, och bedömde cj, men höll före alt det goda och red-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
