Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blom, Isak Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B i. o ii, hak Reinhold.
Lehnberg oeh Rosenstein *), sS har Blom ostridigt i detta
tidehvarfs anda väl skildrat den äldre Svenska
Viflerlie-ten , i hvilket afseende hans arhete alltid skall bibehålla ett
historiskt värde.
"Öfver Blom såsom ämbetsman" — säger Hr Enberg —
"hafva ieke gifvits skiljaktiga meningar. Enhälligt bar man
erkänt oeh högaktat hans samvetsgrannhet, hans skarpa
omdöme, lians grundliga lagkännedom, hans fasla hängifvenhet
till hvad han erkände för rätt. 1 alla göromål satte ban drift;
i vigtiga äfven betänksamhet och köld mot öfverilningar, mot
intryck af smicker, fruktan, hopp. Han dolde ej sin
öfvertygelse, der den påfordrades, och vågade vara af cn annan
mening än den allmänt rådande. Ordning fordrade ban såsom
det borgerliga samfundets första grundvillkor och, till dess
upprätthållande, lydnad för lag och aktning för dem, som
rättvist befalla. Då han var ordförande, ledde ban
öfverlägg-gar med insigt och allvar på hufvudsaken, den han redigt
framställde. I lagens tillämpning skärskådade han hvarje
omständighet med tänkarens öfvade blick, och hans yttranden
voro alltid frukter af mogen pröfning och upplyst
sakkännedom. I allt sökte hans noggranna urskillning utleta det ytterst
rätta, otillfredsställd förrän det blifvit funnet; i detta
afseende beklagade ban icke sällan den juridiska vetenskapens
o-tillräckligbet, och att en mindre grad af säker öfvertygelse
stundom måste företräda stället af den fullkomliga visshet,
som bör vara målet för domarens bemödanden."
"I umgänget var ßlom af ett allvarsamt, icke
förekommande lynne. Denna allvarsamhct, ökad af år, mödor och
ohelsa, antog stundom utseende af en sträfhet, som kunde
stöta, men som ursäktades af vänner, bland hvilka den ieke
sällan lemnade rum för cn gladare sinnesstämning och för en
fin artighet, då ban ville behaga och förbinda. Hans sätt att
uttrycka sig var kort, och hans spetsiga qvickhet blixtrade i
träffande ord, dem man upprepade. Hans förstånd fattade
hvarje sak ur bcstänida synpunkter, dömde efter dem rigtigt,
ändrade dem icke lätt. Deraf någon obenägenhet för nya
meningar; men deraf äfven ståndaktighet i grundsatser och
likstämmighet i uppförandet. Uppriglig vän, kunde ban
misshaga, ej svika. Hans deltagande anlitades ej förgäfves, och åt
*) Oxenstjerna, Kellgren m. fl. ntmärkta snillen under samma tid
torde icke kunna i samma mening, som de ofvan nämnde, kallas detta
ti-Jeh\arfs representanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
