Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bonde, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bonde, Gustaf. 177
BONDE, GUSTAF.— BONDE, CHRISTER. — B O N D E,
CARL. — BONDE, CLAES ULFSON. — BONDE,
GUSTAF.
I. BONDE, GUSTAF.
Friherre till Laihala, Herre (ill Espelunda, Hessleby,
Tof-t.ihohn m. m., var son af RiksRädet Friherre Carl Bonde och
dess första Fru Beata Oxenstjerna, och föddes d. 1 Sept.
1020. Blef 1643 KammarRåd; 1048 Landshöfding öfver
Södermanland; 1653 RiksRåd; s. å. RiksKammarltåd; 16,’i!)
Öfver-Inspector öfver Banco väsendet i Stockholm; 1660 d. 12
Fehr. KammarPresident, hvilket embete stod närmast
Riks-Skattmästare värdigheten; 1661 Lagman i Ostergöthland; 1666
Riksskattmästare och en af Förmyndarne under K. Carl XI:s
minderårighet. Dog i Hamburg d. 23 Maj 1667. Gift 1) 1644
med Maria Elisabeth Ulfsparre; — 2) 1647 med Anna
Christina Natt och Dag.
"Gustaf Bonde, af stor härkomst, fastän icke Grefve,
ägde mycket förstånd och capaeitet i regeringen, särdeles i
Iiam-inar-saker, hade ett godt sinne, förstod commerccn ex
fundament; derföre ban ock alltid sökte upphjelpa den i
Sverige; fåordig, men i verket essentiel: mera att göra, än att
lofva: en träffelig Oeconoinc, så att ban på sin credit
upp-bragte de nödiga medel II. Carl Gustaf behöfde, när han
började Polska kriget . . . Staten hade burit sig till 1663, oeh
30 tunnor guld voro bctalta på rikets gäld, allt igenom den
slatsmclhode, som G. Bonde formerat 1662"; men då De la
Gardies parti förökades genom G. O. Stenbocks upptagande
bland Förmyndarne, och "då FiillheiTen Wrangel fick i
hufvudet, att draga ut till Tyskland, och heldre vara à la tète
af arméerna, än uppe i Rådet, så tog verket en annan tour;
ty Skattmästaren G. Uondes Occonomic blef föraktad,
vårdslösad och så i allt contrecarrerad, att det blef hufvudsaken
till revolutionen och reductioneii 1680. Det hade ännu
kunnat hjelpas 1672; men surdis narrabatur fahula. Grefve
Bondes och hans systems värsta motståndare var Grefve De la
Gardie, som var mot honom jaloux. Bondes intention var, alt
staten skulle kunna bära sig, att årligen en del af rikets gäld
skulle betalas, och att Ivopparränlan alldeles skulle uppläggas
till en skatts formerande for alla tillstötande tillfällen, allt
qua-drcrande sig på 26,000 daler s. mt. när, hvilka ban ärnade
taga af de efter hans projeet genom en lindrig oCli okänbar
reni o g it. i. ex. II. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
