- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 2. Baazius-Brag /
385

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bonde, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bonde, Gustaf. 193

1739 Råds-embetet, och drog sig tillbaka t landtligt lugn,
under hvilken tid hans forskningar sysselsatte sig med naturen
och i synnerhet botaniken. Vid 1700 ars riksdag anmodade
Ständerna K. M., att åter i Rådkammaren inkalla Gr. Bonde
tillika med Gr. Thure Gabr. Bjelke; efter 25 års hvila inträdda
Bonde åter i Senaten och fann der sin stol flyttad längst fram i
rådssalen, såsom den äldsta i Bådet. 1748 B. S. O. och C.
N. O.; s. å. Led. af K. Vet. Akad. samt 1734 af K. Vitlerh.
Akad. Afled d. 10 Dec. 1764 efter en långvarig sjuklighet.
Gift 1) 1708 med Charlotta Ulr. Liewen † 1755, dotter af
Generalen, Frih. Bernhard Lieven; samt 2) 1740 med Vivira
Trolle, dotter af Öfv. Licutcn. R. S. O. Fredrik Trolle. I
förra giftet hade ban 5, i det sednare 5 barn.

Grefve Gustaf Bonde var icke allenast en upplyst och
redlig Bådsherre, utan äfven en ganska lärd man. I
Historien, så väl den allmänna som Svenska, i
Naturvetenskaperna samt till och med i de Österländska språken, ägde han
mer eller mindre grundliga kunskaper. Vid 1767 års Riksdag
påyrkade ban i ett Memorial Bibel-Öfversättningens redan
förut länge påtänkta granskning. I fosterländska Historien delade
ban de åsigter om dess öfverdrifvet höga ålder, som rådde
under den tid ban undfick sin första bildning och till cn del äfven
sedermera. Mot Dalins på vattuminskningen grundade
chronolo-gi skref ban anmärkningar, men lät af grannlagenhet ej
trycka dem, utan nedlade skriften i K. Alitiqv. Archivet. I en
uppsats i K. Vet. Akad. Handl. Del. 1, upptog ban Budbecks
sats, grundad på den förmenta likheten mellan Finskan och
Hebreiskan, att Finnarne härstammade från en af Israels tio
bortförda slägten. I samma Akad. Handl. 1748 skref han
också om Löfvens nytta på träden, en tanka som Bolinet sex år
sednare vidare utförde. Hans Prøsidii-Tal handlade "om
Askträdets nytta." En tid sysselsatte ban sig med Astrologien,
men öfverkorsade snart sina mystiska calculer och skref
derunder: ’’Astra regunt orbcm, dirigit astra Deus."

Skrifter: Slatera Universalis, b. e. Diss., qua Legera isodynamicam
in Natura observatam, ad Pliænomena cuncta, eliam optiea, æque ac
moralia, cumprirais jus natura aliaque in universum extendi, brevi-

ter ostenditur. Tubingai, 17o5. - Under namn af Gödrich

Björnsson författat Företalet samt Latinska oeli Svenska Öfvers, af
Hrolfs Krakes Historia, införd i Björners Nord. Kämpadater. -
Ättartal Uppå fordna Svea Konungar med deras Gemåler, infördt i
nämnde skrift, samt på latin tr. i Acta Lit. Scient. Sue. 173g. - Kort

1110 gr. lex. II. 2.N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/2/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free