Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botin, Anders af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botin, Anders aj.
397
BOTIN, ANDERS af.
Född 1724 i Södra Möre liiirad af Calmar län, der
fadren, Hann Botin, gift med Anna Moring, var Kronofogde.
Tillnamnet Rotin Lade slägten upptagit af gården Botorp, der
farfadren Anders Knutsson från .lönköpings ]än bott. Efter
erhållen enskild undervisning i Föräldrarnes Lus begaf sig den
unge Botin vid 20 års ålder till Upsala Universitet, hvarest
ban genom en icke mindre utmärkt än sällsynt ordning *) i
studier utbildade sina lyckliga naturanlag. Mellantcrminerna
användes på ting, vid hvilka ban biträdde såsom Notarie eller
lagläsare **). Efter slutad akademisk curs 17öl ingick han
såsom Auscultant i Svea Hofrätt, men då han snart fann det
slags verksamhet, som här fordrades, föga öfverensstämmande
med en redan från barndomen alltjemt tilltagande böjelse för
Historiens studium, utbytte han densamma mot anställningen i
RiksArchivet, genom hvars skatters flitiga begagnande han
liksom så mången utmärkt man grundlade sin ryktbarhet. Huru
lycklig denna förändring var, visa de efterlemnade, oskattbara
frukterna af bela hans öfriga, oafbrutet verksamma lif. Det
var nemligen bär ban började och fortsatte utarbetandet af sin
förträffliga "Beskrifning om Svenska hemman och jordagods",
hvilken ännu anses såsom hufvudbok uti Kameral- och
Drätselverket. Hvilka svårigheter utförandet af ett sådant företag
måste möta, kan endast den bedömma, som antingen sjelf lagt
hand vid dylika arbeten eller har sig bekaut, huru många
förändringar genom digerdöden och andra farsoter, genom krig
och cnskiltas tillgrepp, denna gren af Statsverket under flera
sekler måste hafva undergått. Också hade ingen fore Rotin,
ehuru Riksens Ständer redan på Riksdagen 1738 derom yttrat
sin åstundan, tilltrott sig äga nog kraft, kunskap oeh
skicklighet, att utreda detta vidsträckta och särdeles intrasslade
ämne. Icke heller saknade ban uppmuntringar alt fortsätta så
lterömLga bemödanden; ty utom deu uppmärksamhet Cansli-
*) SS skall lian afdelt pappersarket i särskilta coluniner, ocli deri
för hvarje äinue anfört egna och andras omdömen.
* *) Så kallades ursprungligen de personer, som förrätiade
flSrads-Tingeu i RiksRàdens ställe, ehuru desse buro namn och lön al sina
särskildt» Domsagor. Men sedan denna författning 1680 blef
upphäf-ven, och IfäraiUhöfdingar af Konungen öfver bela riket tillsattes, har
namnet, lagläsare, för den, som åtföljt Häradshöfdingen, cn tid bortåt
bibehållits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
