Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallquist, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallquist, Olof\
infor samvetet befinnas vara ett Guds verk, men icke en
mennisko-tillställning." "Hvad matthet kan man vänta af ett
bröd, som man försnillat för sig sjelf för att undanhålla det
för en annan?" Conservationerne eller
pastorats-tillsättningar, ur synpunkt att ersätta brist på en god enke-cassa för
sterbhuset, blefvo for det mesta utrotade, åtminstone såsom
cn Domcapitels-verksamhet Förut hade en vink i
Kyrkolagen i detta hänseende synts vara det kyrkolagsbud, hvars
upprätthållande låg det Högvördiga Consistorium ömmast om
hjertat. I sin "Handbok" afslöjade Biskopen med rättvis,
men skoningslös hand förra intriger och åtgärder i denna
väg, så att det allmänna omdömet snart vände sig väpnadt
deremot. Som visitator gick W. grundligt till väga och
in-skref i protokollet rent ut hvad han funnit vardt sitt bifall
eller sitt ogillande. Som Kon. Gustaf IIl:s Biktfader ansågs
W. ej vara lika allvarlig och djerf i sanningens tjenst; men
Adels-oppositionens anekdoter äro ej tillförlitliga, der det
gäller en så framstående rojalist. Baron Funck påstod, att
W. läste Pulcelle d’Orleans för den dödligt sårade
Konungen, då han skulle bereda bonom till döden, hvarom ban
sedan utgaf en uppbygglig berättelse alt i kyrkorna uppläsas.
Skjöldebrand hade ock hört denna berättelse, men antog att
den uppläsningen hade iuträffat straxt efter skottet, då ingen
fara för lifvet anades. Dahlberg anför i en uppsats, att W.
ej hann säga hälften af hvad berättelsen om dödsberedelsen
innehåller. Men mindre kunde dock knappt sägas på en
"knapp halftimma." Det är ej tänkbart att W. kunnat dikta
hvad flera kunnat uppenbara, hvaraf följer, att han här, som
vid Solbergs dödsbädd *), föredrog Cbristendom och att
Konungen nu "vid lifvets dörr" ej heller ville höra om sina
förtjenster, utan om "Guds lamb, hvars blod borttagit
verldens synder." Delta är all dödsberedelses historia, der ej
slöheten är stor eller en fräck och stolt otro försöker att
stå på sig. Schröderheim, som förklarat att Biskopar sådane
som Lindblom, Wingård och Wallquist tillhörde K. Gustaf
III:s tidehvarf, yttrade i ett bref till Konungen, deri ban
ville bevisa sig passa till Erkebiskop: "Biskopen i Wexiö
har vuer, som gå utom Ståndets krets, är för slug att blifva
Zelot, för vällustig att blifva Tartuffe, och för litet prest,
att icke lemna ståndet åt vår Herre, om ståndets förmåner
hindra hans enskilda. An är alltid bättre, att en Biskop och
Konungens biktfader eger detta förtroende, an det var förut.
•) 8e hlrofvan XV. 88.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
