Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wandalin, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W AN DALIN, Ivar.
39
gismen o. b. t. Emellertid dristar förf. icke alldeles
bestrida att ju logiken äfven på sitt sätt är en habitus, enär
den accommoderar sig mera ad genus äu ad proximum(?).
Ty skall man söka efter genus, måste man hålla sig till
prædicamenta; men alldenstund logiken finner rum in
præ-dicamenlo qnalitatis snarare än in prædicaracnto quidditatis,
måste man utan all tvifvel hänföra logiken till ett af dessa
fem stycken: visdom, kunskap, intelligens, klokhet eller
konst; men icke är den kuuskap, ty kunskap kan man ega
om ens reale, men logiken traderar endast ens ratiotale.
Körande de andra fyra styckena må man rådfråga lärda
afhandlingar af de lärdaste män för att klarligen inse det
ingen af dem motsvarar genus logices. Återstår således intet
annat än att med Plato, Cicero, Scaliger och annat lärdt
folk definiera logiken såsom en konst." Förmodligen bar
den benägne läsaren nog af detta spicilcgium doctrinæ
Wan-dalinæ och frikallar oss måhända från skyldigheten alt
fortsätta expositionen. Så mycket torde dock böra tilläggas,
att andra quæstionen i denna "hans qnæstionum
pbilosopbi-cariim" har följande uppställning: "An Substantia Substantiæ
contrariatur?" Negatur. Tredje frågan lyder så: "An
Ne-cessarium et Contingens sint disjunctæ Entis affectiones?"
Aflirmatur. I besvarandet af sista frågan nitälskar förf.
oförskräckt mot de Stoiker å ena sidan, ocb de Epicureer å den
andra, sà väl som mot Conimbricenses (?), de der belt
o-gudaktigt påstå, att vissa Guds transscendenta handlingar
gifvas som hvarken äro nödvändiga eller tillfälliga.
Trae-taten slutar sålunda: "Med uppräckta händer må vi bedja till
höjden, att vi målte blifva förskonade för sådane kättare
samt med deras fåfäDgeliga spetsfundigheter, under hvad namn
de än måtte återkomma." I del föregående har förf. särskidt
påpekat sådaue af tidehvarfvets svärmeandar som Copernicus,
Galilæi och Spinoza.
Är detta, såsom det vill synas, Ivar Wandalins enda
lärdomsidrott, må man väl säga: Ex ungue leonem! ocb
beklaga att han ej riktat verlden med många likartade
lejonbragder. Motstycken till denna philosophiska djupsinnighet
saknas dock icke biands Lunds akademiska af handlingar från
den tiden. Proff. Canutus Hahn, Casper Weiserus, Petrus
Ilolm ocb Erik Elfvedalius m. fl. höra till samma
philosophiska skola som Wandalin. Eget är att föreställa sig sådane
scribenler såsom Samuel Pufendorfs samtida professorer vid
samma högskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
