Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wargentin, Pehr Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W abgkwtin, Per FVühelm.
en ordinär tjenst, och derigenom en fördelaktigare ställning,
uppå hvilken han vid tillfälle af öppning uti de vetenskaper,
till hvilka han med så god framgång hade lämpat sig,
kunde bygga sitt hopp om vidare befordran. Men bans öfriga
omständigheter blefvo ändå icke genom delta framsteg
förbättrade, ty den erhållna adjuncturen var ännu lönlös, oeh
ovisst huru snart lön i orduiiTgen densamma kunde tillfalla.
Emellertid var denna ringa början till en framdeles mera
redbar lycka af den verkan, att Ilr W., engång för alla,
öfvergaf tanken om det andeliga ståndet, och beslöt af bida
de öden, hvartill hans astronomiska studier honom kunde
föra. Men det dröjde icke länge, innan försynen beredde
för honom en ny ocb helt oförmodad väg, och täcklcs med
detsamma så förordna, att Upsala Akademi icke skulle
längre bos sig få behålla denne berömlige mannen. En alltfür
tidig död bortryckte år 1740 K. Vet.-Akademiens
Sekreterare, Hr Pehr Elvius, en af de värdigaste Hr Klingenstjerna
disciplar, och hvilken lofvade, att med tiden blifva räknad
ibland detta seklets ypperlige malbematici, i fall man längre
fått behålla honom. Hans tractat om valtndrifter vittnar
om dess insigter i mathematiken, och dess tillämpning till
ett af de svårare ämnen. Ingen kunde då finnas skickligare
alt uppfylla det lediga stället än Ilr W., isynnerhet som
det började särdeles blifva Vet.-Akademiens tillhörighet, att
bestrida de astronomiska observationerna, som kunde
förekomma, tillika med deras calculer, hvilket var hans
förnämsta smak och egentliga styrka. Han blef således kallad
alt vara denna K. Vet.-Akademiens Sekreterare, och
förvaltade denna sig uppdragna nya tjensten i samfälle trettiofyra
är, eller till dess han med döden afgick."
Franska Vet.-Akademien hade år 1748 till prisfråga
utsatt bestämmandet af den verkan, som planeterna Jupiter
och Saturnus ömsevis utöfva å hvarandra. Euler vann priset.
"Men som Akademien äskade ännu någon närmare
undersökning af detta ämne, så föreställdes frågan på nytt till är
1750, då samma stora geometer äfven andra gången
deruppå svarade, och med mera tydlighet utförde sjelfva
analysen, samt applicerade den så väl till Jupiters turbationer
af Saturnus, som till dennas af Jupiter. De omnämnde
re-sultaterne af Hr Eulers calculer gåfvo då Jupiter sjelf
åtskilliga nya equationer, alt derigenom föreställa dess
rörelser med större noghet, än tillförene kunnat ske, så länge
man endast höll 6ig till Keplers lag. Men som Jupiters egen
rörelse till någon del också är grunden till dess satelliters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
