Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa, Gustaf, prins af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Wasa, Gustaf, Prins af.
fiende, svarat med ett råd, ott bans gemål ville taga for
princip att aldrig lägga sig i politiska frågor, ty gjorde N.
det man bedt benne framhålla som sin önskan, så skalle bon
ej få ro för solliciterande; gjorde ban det icke, så skulle
alla kanustöpare göra upp historier om ett mindre godt
förhållande mellan henne och hennes gemål. Kejsarinnan
erkände sanningen af reflexionen och talte ej mer om
Stepba-uies skyddling. Men vigtigast i frågan ansåg Skj. vara, att
ban vann Furst Dahlberg, som då ej blott betydde mycket
för Kejsaren, ulan ock för den högre societeten i Paris, att
ingå på statsvishetens, i stället för känslosambetens
område i denna fråga. Fursten gillade Gustaf IV Adolphs
afsallning, då uppenbart var, att hau ej kunde styra sig
sjelf, men ansåg att "barn ej borde straffas för fädernas
missgerningar." Skj. begärde då svar på frågan, antingen en
Konung var till för folkets skull eller folkel för en Konungs.
Fursten besvarade frågan efter liberalismens lara. Då had
Skj. få veta, huru Sverige på annat sätt än det nu använda
kunde undgå att uppoffras för sonens skull, sedan det väl
räddats från uppoffring för fadrens, d. v. s. l:o) huru en
förmyndarregering, som ej vore en maskerad utländsk regering,
nu skulle kunna ega rum, i den stund den vid grafven
stapplande K. Gari nedsteg i silt hvilorum? Några invändningar
börjades af Fursten, uaen fortsattes ej, tydligen afbrutna af
hans egen tanke på Ryssland den stund Napoleon ej der bade
en vän; 2:o) Hvad visshet Sverige kunde ega, alt den unge
Kouungen, blifven myndig, skulle anse sig buuden af eu
conslilution, hvilken ban kunde förklara påtrugad sig såsom
barn; hvarvid Skj. påminde om cu granuregerings iuteresse
af alt ej ba fria folk i sin närhet; Fursten teg; 5:o) huru
den myndigblifue Kouungen skulle behandla sin oefterrättliga
fader, om denne då ännu lefde och ville komina till Sverige
ocb der ge råd. Nu uppreste sig Fursten bifallande
Skjöl-dcbrauds mening i ämuel och instämde i bans slutord, att
ett rike dock ej ar en ladugård, som ärfves, utan all rält
ult dervid eftertänka publica salus såsom suprema lex. Skj.
ansåg sig nu kunna tryggt lemna Paris.
1 Sverige torde dock de Skjöldebrandska grunderna för
den afbrutna successionen ej sä hastigt blifvit allmänna
meningen, om ej hofpartiets chef Grefve Jakob De la Gardie,
innan hvars uppkomst till riksdagen 1801) partiet höll sig
alldeles lyst, &ä oförmodadt sträckt vapen. General
Clair-felt berättade alt, oaktadt ban hade just De la Gardies
förord bos K. Guslaf IV att tacka för sin uppfostran oeh upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
