Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa, Gustaf, prins af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Wasa, Gustaf, Prins af.
det i tanka att det gällda hvad som kunnat kosta honom
lifvet, hum lagenligt han än kämpat för sin öfvertygelse-,
men hennes hön var, att aldrig göra något för hennes sons
länkande vid Sveriges öde — elt lands, tillade hon, som
han aldrig kunde komma att älska, seende der ett folk, som
mördat hans farfar och afsatt hans far. D. lofvade och höll,
teg sedan under de mest korsande misstankar, anseende sig
blott skyldig historien förklaringen på den allmänna
tystnaden, dä Prins Gustafs arfsrätt upphäfdes. Möjligtvis bade
han ej ansett, alt en djupt uppskakad mors önskan bort
respeeteras, om ej Bergsrådet Dahlberg häft bans sista
tvekan alt tro uppgiften, det Gustaf IV var född i elt
äktenskap till veuster med A. F. Munck, hvilket D. sedan insåg
omöjligheten alt betvifla, när Stats-ßädet Baron af Nordin
kunnat försäkra honom, att ban haft i hand och läsit sjelfva
iiktenskapscontraktet. Derom se Litt. M. uti A. F. Munchs
biographi. Vi ma här blott tillägga, att Carl Johan redas
1814 bade det i sin band och rädfrågade sig med dåv.
Ju-slilie-Cancellern, om ban ej måtte trycka det till svaromål
på de utländska intrigerna. |Vien den rådfrågade afslyrkte
detta förslag högligen, dels som onödigt, då ingen
menniska i Sverige trodde något kunna bli bättre genom att
lemna styrelsen i en med allt fullkomligt obekant persons
baud — om ock ej högre synpunkter afsågos — dels som
onyttigt, då intriganlerne ju alltid hade det öppet för sig
att påstå, det documentel vore iinderstucket och tillskapadt
af rädslan. Förslaget förföll. Originalets säkra förvar
tillstyrktes deremot för historiens skull.
Sä förde en Posse f. d. Kronprinsen ur Sverige, då
Skjöldebrand förde f. d. Konungen och Drottningen och de
öfriga harueii, utan att en röst, äu mindre en arm höjde
sig, för alt sälta sig mot la foree des cboses. Det var i
slutet af 1809.
Snart drog sig Gustaf Adolph frän sin familj, sökande
att i sjelfva Sverige få äktenskapet löst med sin gemål. Som
faderlös uppfostrades Prins Gustaf hos sin mor, under
ledning af en lärd och rik man, Pollier. Der sades bra allmänt,
att ban ocb Drottningen voro förenade i äktenskap, och rätt
väl underrättade tro sig veta i hvilket Schweiziskt capell de
vigls; men andra påstä, att detta blott var en gissning.
1814 den 2 Juni talte dåv. Kronprinsen af Baiern med J.
De la Gardie på en cour bos engelska Drottningen, om
Drottning Fredrikas olyckliga tillstånd med sina barn,
för-päkraudti all hon var lika vördnadsvärd, som Gustaf Adolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
