Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wasaborg, Gustaf Gustafsson af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WiiiBoitfl, Gustaf Gustafsson af. 95
Men först den 30 Juni 1018 gaf den öfvergifna
ungdoms-bruden Ebba Brahe sin hand till Riksmarsken De la Gardie.
Köpmanneus dottersson Gustaf, öfverlemnad till Carl
Gyllenbjelms vård, blef undervisad i bokliga konster och
sändes 1050 till Wittenberg, der ban blef Rector Illustris
och höll ett latinskt tal öfver Gustaf Adolphs seger vid
Leipzig 1651. Nedlade Rectoratet 1635 d. 19 Jan. och
begaf sig till svenska arméen, der bau vid Weissenfels mötte
det kungliga liket, och lät öppna kistans lock, dä bau en
stund tyst och sorgbunden sett de faderliga dragen, utropade
han: nu är tid att också jag blifver en man i verlden; hvarpå
han sökte svensk tjenst, derpå han blef Cavalleri-Öfverste,
Commendant, Riks-RSd, Grefve till Nykyrka, Letala och
Nystad, Baron till Fårdalen, Forssa, lleljestad, Mellösa och
Lilla Malma, Herre till Sarris, Wilsbausen m. m. Redan
1633 blef ban Öfverste för ett Lifländskt Cavalleri-reg:te och
Commendant i Osnabrügg, samt fick genom A. Oxenstjerna
stiftet Osnabriigg 1654 såsom "postulerad Administratör."
Adlades 1657 med namnet Gustafsson, ehuru han under
detta namn ej tog introduction. Som adligt gods följde
Wibyholuis kungsgård. (Vapnet var en half förgylld Wase).
Han följde med sitt regimente svenska fanorna, till Fältmarsk.
Joh. Ranérs död 1641, dä ban lemnade svenska tjensten
och begaf sig till sitt stift. Han bade nödgats taga afsked,
sedan ban genom sitt häftiga lynne kommit i en obehaglig
ställning till sina officerare. Oaktadt Drottning Christina ej
mycket älskade denne halfbror, upphöjde hon bonom dock
1646 till Grefve med namnet af Wasaborg och inkallade
honom s. å. till Senaten. Då Osnabrügg vid Westpbaliska
freden afträddes af Sverige, fick W. i ersättning 80,000
Rdr samt staden och Amtet Wilsbausen i Bremen.
Drottningen skref till Adler Salvius att väl tillse hvad ban Grefve
Gustafsson communicerade, erinrande om Curtiiord: nec res
magnæ sustineri possunt ab eo, cui tacere grave est.
Förgäfves sökte Wasaborg att bli Riks-Amiral efter Gyllenhjelm.
Drottningen ville lemna M, G. De la Gardie, som nu var i
hög gunst, Rik8skaltcnästare-embetet, för att få honom in
bland de fem högsta Riksembetsmännen; derföre befordrades
Riksskallmäslaren Gabr. Bengtsson Oxenstjerna till Amiral.
Öfver denna motgång vredgades Grefve Wasaborg,
återvände till Wilshansen, för att ej mer återkomma till
Sverige, och dog i nämnde stad d. 2,’> Oct. 1635, men han
blef begrafven i Ii. Riddarholmskyrkan. I Gezelii Biogr.
Lex. träffas ett utdrag ur Grefve-brefvet om hans förtjen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
