Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vellingk, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V a l 11 n c k , Mauritz.
141
fra affairene, huorudi hand begynte allerede at gaa
Oxen-stierne nogit ner i bælene. Det kunde vel scbe, at nngit
kunde proponeris paa kommende Rigsdag, soui icke aldelis
schulde være Dronningen behagelig. Denne Lindschölds
Svær-moder er saa en virago oc passerer for en Espece »ff det,
vulgus balder en wiiss og qvinde. Hun ble|f af en anden
kustrue, som er bendis familiere, esploreril i disse dager,
bvorudi det vel kunde bestaa, at Dronningen var saa inögit
imod, at hendis sön Lindschöld var blefven Printzens
Gou-verneur; om det derför, at Lindschöld sigis tillige met V.
at hawe alt for läng tid inspirerit Enkedrouningen at
sepa-rere Prinlzen fra Dronningen, disligeste käns education fra
Dronoingens disposition etc." Dock är det något osäkert,
om bär menas Mauritz V, eller brodern Otto. Om denne
V., hvilkendera det än måtte varit, heter det i samma bref:
"En ting er i detle Wæsen særdelis och underligt, at ber
ere de oc månge, som uiæner att haffue det observerit, at
maud aldrig hörer i de slags occurrencer nogit saa
extra-ordinairt, som naar V. kommer her, oc mænis det, at der
ere de, som bruger hans uaturelle til det, buorudi de
scham-mer sig væd at vise deris egen."
Den 1 Dec. 1088*): "End er V. icke reijst. Hans
bustrue var udi gaar paa et stæd bos sine venner, bvor hun
icke meldede, bvor snart reijsen scbulde angaa, klagendes
sig hellers, at Dronningen end icke bäver vildet tillade
hin-de at komme op oc presentere sin reverence, oc at bendis
Majestet lades fast kiænde at være misnoyet over hindis
månd V. Haver band icke dispenserit udi regard til
Dronningen af sit gemötte oc Naturell, da kand det neppe være
anderledis, end at bendis Majestet jo haver stor aarsag dertill."
V. hade således bidragit till ett för sin konung högst
angenämt resultat, och det var således ej underligt att ban
deröfver var stolt, men ej heller underligt att Sveriges
Drottning ej kunde betrakta denne sin broders förödmjukelse utan
obehag och ej känna sig vänligt stämd mot dem, som
derför arbetat. Under d. 28 Aug. 1G89**) berättar Stockfleth,
att ban hade af Drottningen blifvit kallad ut till Carlberg
ocb dä "sagde bendis Majestet uiig at hawe end icke gifwet
den Lüneborgscbe Envoyée Audientze, oc det for sine
par-ticulieres aarsager scbyld; Menss at Welling haffde wajrit
saa Officieux at hawe wed de Lüneborgscbe Hoffer, ja
en-doc under baanden her, giort den udlydning derpaa, som
*) Derst. sid. 410.
•*) Derst. sid. 448.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
