Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verelius, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V-BIVELlüS, Olof.
169
men, skrifver han i ett bref till O. V. Thegner, han hade
hos qvinnokönet nästan endast lärt känna lyten och
ofullkomligbeter, så att han knapt sett nägon enda af detta kön,
pà hvilken ban ej blef förargad sju resor om dagen. Månne
man häraf ej kan gissa, att det var Erkebiskopsdottern som
blef honom otrogen, ej tvertom? Lidelsernas och begärens lid
voro väl ock hos honom till största delen förbi. Men i sitt
40:e år fann ban dock ett fruntimmer, en enka, som — vi
veta ieke genom hvilka dygder eller fullkomligbeter —
besegrade hans philosophiska liknöjdhet, kanske rättare
Euri-pideiska qvinnohat. År 165S gifte han sig nemligen med
Anna Isthmenia, enka efter Islhmenius, Professor och
sedermera Prost i Örebro. Som äktenskapet blef barnlöst, vardt
bans styfson Isthmén, adlad ßeenbjelm, som fortvandrade på
etjuffadrens bana, arftagare till hans förmögenhet, som ej
lärer varit obetydlig, emedan han egde egen gård i staden
och i dess nejd sätesgårdarne Brunna och Ekeby, utan
skulder, såsom Budbcck intygar.
Det var under vistelsen hos Ax. Oxenstierna, då V:ii
befordran var hindrad af ecclesiastika och önskad af civila
myndigbeter, som ban skref sin märkliga uppsats de
Hierar-chia, hvilken först 1722 utgafs af A. Goeding, Prof. i
Upsala, sedan Domprost i Vexiö, med uppdrag att vid två
Bi-sl.opsledigheter förrätta prestvigningar och andra
biskops-göromål och likväl förbigången vid utnämningarne till
Biskop. Wallqvist ansåg, att detta Goedings
"återuppdukan-de af förslaget om Consistorium Generale, som skett af
enskilda orsaker, kunnat utan skada vara borta"; men
erkände äfven der "V:ii lyckliga, salt- och snillrika penna."
Schen-berg omtryckte afhandlingen i Vereliana, utg. 1750, och
Nettelbladt i Schwed. Bibi., derefter utkommande i svensk
öfversättning i Bevel 1724, sednast tryckt på svenska i
Thomæi Journal för prester. Märkligt är, att Wallqvist
såg denna Ax. Oxenstierna-Vereliska belysning af Gustaf II
Adolfs idée med ett ej doldt missnöje, då han sjelf likval
var den förste, som kunds bringa detta förslag till
verkställighet. Hvem kan nemligen neka att den "K.
Eccles.-Expedition", för hvilken Wallqvist väl kunde berätta att
prestmän ej alltid skulle finnas skickliga såsom Chefer,
just är en realisation af den sekelgamla idéen om ett Cons.
generale? Då P. Brahe stött på Bugmar och den inhemska
historien med nyväckt lifaktighet börjat studeras, kallades
V. på M. G. De la Gardies förslag, d. 50 Maj 1662, att
med bibehållande af Räntmästare-sysslnn öfvertaga den nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
