Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wetterbergh, Carl Anton (Onkel Adam)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 WsTTKRBERan, Carl Anton, (Onkel Adam).
till den bonom då okände Kapten Lindeberg. Följden blef
alt W. och L. blefvo bekanta och sedan fyllde W. nä gra
spalter i Stockholms posten med "Filosofen på Norrbro" och
andra små hitar, betecknade med signaturen C—gh, hvarför
de i detla Lexicon blifvit påförda Cederborgh (Fredrik) som
visserligen ej skulle funnit sig smickrad af dessa hitteliarn.
Se (t W. lemnat Stockholm, upphörde detta tillfälliga
skriftställeri. Först 1840, då ban var bosatt i Jemtland,
salte åter en tillfällighet pennan i hans hand. Den tiden
stod litteraturen i Jemtland ej synnerligen högt. Östersund
saknade både Boktryckeri och Bokhandel och transporterna
från kuststäderna och Stockholm voro både långsamma och
osäkra. Detta gjorde att W. var inskränkt till sitt medförda
Lokförråd och ofta saknade läsning.
1840 var ett för W. svårt år: ban mistade inom tre
månader sitt "sommarbarn", en liten flicka, sin älskade fader
och svärfar. Detta nedtryckte ej allenast hans utan också
en annans sinue — och hvar finna sysselsättning, som kunde
förjaga de långa svåra aftnarne? Då satte sig W. en dag
ned och skref en liten Skizz och läste opp den om aftonen
för de sina. Han fick uppmuntran och fortsatte.
På detta sätt tillkom en hop hvad man kallar
"manu-scripter", som till en del förstördes och kommo bort, men
af hvilka några sändes till en vän i Stockholm, som åter
lemnade dem till Aftonbladet, der de trycktes.
El t bref från Hr L. J. Hjerta gjorde alt Aflon-Bladet
sedan erhöll de stycken, som tid efter annan författades.
Andra förläggare hafva sedan begärt och fåll bidrag.
På delta sätt har W. kommit in i den långa raden af
Svenska Romanförfattare. Hans skrifter äro, som man
pä-slår, tendens-noveller. Detta kan, om man antar det som
förut gifvet, sägas om alla noveller som äro eller skola blif1"1
skrifna; men om så är, ligger det ej så mycket i W:s lust
alt uttala sina tendenser, som icke mera i bn-us sätt alt se,
uppfälla och behandla sina ämnen. Det nr möjligt att just
arfen af haas uppfostran är orsaken dertill.
Han bar sjelf i ett arbete om della sagl följande, som
kan vara nog otl visa hans egen åsigt: "Då man", säger ban,
"uppreser en sädesstack, sätter man en stång i midten och
bygger sedan omkring; det händer ibland alt stången sticker
ett stycke öfver stacken sedan den är färdig, och ingen han
hindra folk all tro att slacken är dilsatl för stångens skull,
fanfan meningen egentligen var tvärtom. Så är det, då inan
sätter en idée i midten och bygger en berättelse deromkring ’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
